När Mikael Anderö, ett av två ansikten bakom Karamellhörnan Rimforsa, pratar om samhällets utveckling och ungdomar som hamnar fel fylls hans ögon av tårar.
– Vi måste ta hand om våra ungdomar. Jag har själv tre stycken och jag ser att hela Sverige håller på att rasa, med skjutningar och slagsmål överallt. Samtidigt läggs fritidsgård efter fritidsgård ned. Ungdomarna har ingenstans att vara längre, säger han.
Hur upplever du situationen i Rimforsa?
– Just i Rimforsa är det väl inte så allvarligt som det är på många andra platser, men det har ändå varit lite skadegörelse och så där nere vid badet. Några ungdomar har till exempel slagit sönder min glassvagn en gång och dragit ut lite kontakter för mig. I övrigt, vad jag vet, är det nog ganska lugnt i just Rimforsa, men jag är inte härifrån själv så det är svårt att svara på.
I maj flyttade Mikael Anderö och partnern Hanna Hasselgren sin verksamhet till Rimforsa, från Kisa. Nu, med större lokal och bättre omsättning, har de möjlighet att utveckla sitt koncept. Bland annat vill Mikael Anderö bidra till att ortens ungdomar får en trygg plats att umgås på.
– Jag har försökt få in ungdomarna här om kvällarna, så de ska slippa springa ute på byn när de är kallt. Det finns ju en fritidsgård på skolan, men den har bara öppet på fredagskvällarna. Nu har jag fixat lite brädspel och ungdomarna kan även få koppla upp sig på nätet och spela sin musik i våra högtalare.
Än har det dock varit lite dåligt gensvar på erbjudandet, erkänner Mikael Anderö.
– Jag hoppas att de kan komma hit och känna sig välkomna. Det vore dessutom jäkligt trevligt för mig att ha dem här. Jag tänker också att ungdomarna kanske inte vill förstöra för en på samma sätt om de lär känna en och märker att man är schyst.
Litar du på ungdomarna så pass att du vågar öppna upp din butik för dem på det sättet som du beskriver?
– Ja, det känner jag att jag måste göra. Jag tror att det behövs för att de ska känna sig trygga själva. Om ingen litar på dem, då får de en större anledning att skita i allt på något sätt.
Mikael Anderö är till och med beredd att hålla extraöppet för ungdomarnas skull.
– Egentligen har vi öppet till sju på lördagar, men jag kan stanna kvar till tolvtiden om det behövs. Om ungdomarna vill ha någonstans att vara, då vill jag ge dem det, fastslår han.