Namninsamlingen "Bygg ingen ny skola på Hackel i Rimforsa", som startade efter att fullmäktige i Kinda pekade ut Hackelområdet som lokalisering för en framtida skola, har fått 220 underskrifter på internet. För att locka nya underskrifter har Gunnar Hultman, Maj-Lis Persson och Claes Brandén ställt sig utanför ICA Melkers i Rimforsa under flera dagar.
När vi kommer förbi på fredagen så uppger Hultman att sammanlagt cirka 450 personer skrivit under.
– Det har varit ännu mer positiv respons på namninsamlingen än vad jag trodde faktiskt. Vi hade tänkt att de som inte har dator kan skriva på här, men det är hela rubbet, säger Maj-Lis Persson.
Deras förslag är att skolan ska byggas om på befintlig plats och att en del av Åsundavallen kan användas för nybyggnation. Ett av skälen till att politiken valt Hackel är att det går att bedriva skolverksamhet även under byggnationen.
– Jag förstår att det är enklare att bygga på Hackel. Det är ett argument, men det är men det är väldigt kortsiktigt argument, säger Gunnar Hultman.
Målet var från början att samla in 500 underskrifter. Det målet ser man ut att klara och Gunnar Hultman säger att de kanske fortsätter ytterligare efter att den 500 personen skrivit sitt namn.
Tror ni att namninsamlingen kan stoppa att skolan byggs på Hackel?
– Jag vet faktiskt inte. Jag tycker ändå att vi måste tala om vad vi tycker. Det är så pass många Rimforsabor som tycker att skolan inte ska vara på Hackel, säger Hultman och fortsätter:
– Jag tycker åtminstone att de (politikerna) måste lyssna på oss och ge oss svar på det vi har sagt. Att de verkligen tittar på de skäll som finns att inte bygga på Hackelområdet och att de redovisar ekonomiskt vad som är bäst.
Oppositionsrådet Christer Segerséen (M), som är nöjd med valet av Hackel, var vid ICA Melkers tidigare i veckan.
– Jag pratade med Maj-Lis och lovade henne att vi ska se till att ha en ordentlig dialog i frågan innan några beslut fattas. Samrådet går ut snart och då ska vi svara på de frågor som kommit in, säger han.
Segerstéen menar att pandemin är en anledning till att det vart svårt att ha en dialog, men är också självkritisk till hur det blivit.
– Vi har varit dåliga i dialogen. Det ska vi vara ödmjuka och erkänna som politiker, säger Segerstéen.
