Mikael Fall är en av få utbildade munspelare i Sverige. Dessutom har han vunnit världsmästerskap i munspel. På lördag har han konsert i Linköping.
Vi har tidigare skrivit om den ryktbare munspelsmästaren. Då var det med anledning av kulturskolans satsning på undervisning i munspel.
För ett par år sedan lämnade Mikael Fall Stockholms sorl och puls och flyttade tillbaka till hembygden. Nu bor han och sambon i ett hus i Rimforsa.
– Det var lite speciellt den där perioden. Jag hade fått lärarexamen på Kungliga musikhögskolan i Stockholm och sen kom pandemin. Det var nedstängt överallt. När det började lätta kände jag att jag inte ville tillbaka till Stockholm. Jag ville stanna kvar här. Och så fick jag en tjänst som musiklärare på kulturskolan i Kinda.
Nu jobbar han 75 procent på kulturskolan där han undervisar i munspel. Resten av tiden är han ute och spelar. Flera konserter är redan inbokade.
Redan på lördag är det dags. Då ska Mikael framträda tillsammans med Henrik Bergions Trio och kören Da Capo på Ryttargårdsskolan i Linköping.
– Vi har repat en gång på min gamla gymnasiekola.
Hur känns det att vara tillbaka i hembygden?
– Jag är en småstadsmänniska i själen. Jag tyckte om pulsen i Stockholm, men jag har längtat efter en lite lugnare tillvaro.
Det har hänt mycket i hans liv på kort tid.
– Jag har träffat min fina sambo och vi har köpt hus. Nu är jag dessutom närmare familjen.
Musiken, särskilt jazzmusiken, fick han så gott som med modersmjölken.
– Det var min pappa som introducerade mig till den.
I början av tonåren önskade han sig ett munspel och fick ett i konfirmationspresent.
Mikael Fall har många munspel.
– Jag blev besviken, det lät inte alls bluesigt och jag lärde mig aldrig spela på det.
Så började han på Folkungaskolans musikgymnasium och lärde sig hur man "böjer" en ton på ett munspel.
– Då var jag fast. Jag visste att det var det här är instrumentet jag ville satsa på.
Så blev det. Efter Folkungaskolan blev det Musikhögskolan i Piteå. Sen drog han vidare till Stockholm, men nu är han alltså tillbaka där allting började.
Vad hoppas du på inför lördag?
– Att det ska komma mycket folk så klart och att jag ska hinna njuta av musiken som den underbara kören, körledaren Gunilla Frödén, Henriks trio och jag framför. Det kommer att bli jättepampigt. Det är ett vanligt problem, att man inte hinner njuta av att musicera när man står på scen. Därför ska jag bara fokusera på att slappna av och ha kul.