När vi når entreprenören via telefon har han, på balkongen vid hemmet utanför Malmköping, tagit en kort paus från arbetet som företagare. Vi börjar med att etablera hans koppling till Rimforsa – och varför hans företag egentligen är registrerat just här. Rötterna har han ju i småländska Getterum.
– Jag studerade i Vimmerby på gymnasiet innan jag började plugga på Örebro universitet. Under den tiden flyttade min mor till landet utanför Rimforsa och när jag, under förra året, grundade företaget så bodde jag där. Det är förklaringen, berättar Mattias Djurstedt.
Företaget, som bär namnet Nära & Naturlig AB, har just nu sin verksamhet förlagd till en ladugårdslokal i hjärtat av Södermanland. Här finns åtta vattentankar, två gånger två meter stora, som huserar fisken tilapia. En art som i stora delar av världen är en vanlig matfisk.
– Det började med att jag, i samband med mitt examensarbete, fick kontakt med Anders Kiessling som är professor i akvakultur. Han erbjöd mig att åka till Indonesien för att lära mig mer om en intressant fiskodlingsteknik som han höll på att forska fram tillsammans med kompanjonen Sergio Zimmerman från Brasilien. Där och då fann vi varandra och när jag hade tagit examen beslutade vi oss för att starta upp ett bolag i Sverige för att för första gången verifiera tekniken i svenskt klimat, berättar Djurstedt.
Det unika med företagets teknik är att det skapas ett naturligt ekosystem. Djurstedt förklarar närmare:
– Problemet med fiskodling, om den inte är landbaserad, är att det släpps ut restprodukter i haven. Är den landbaserad krävs i dag stora mängder vatten och ett ohållbart foder som är beroende av att det finns vilt fångad fisk som kan matas till den odlade fisken.
– Vår forskning handlar om att man renar, och därmed kan återanvända, fiskodlingens vatten med en blandning av mikrober. Dessa äter upp avföring och foderrester för att skapa ett naturligt ekosystem med en hög resurseffektivitet, fortsätter han.
Enligt Djurstedt kan fiskarten tilapia till stora delar livnära sig på mikroorganismerna som finns i vattnet.
– 30 procent av vad fisken äter kommer från de naturliga mikroorganismerna och resten utgörs av insekter. Det minskar foderkostnaderna i fiskodlingen. En kostnad som vanligtvis är väldigt höga, förklarar vd:n.
Finns det några eventuella utmaningar eller hakar med den här tekniken?
– Det är två saker framförallt. Fram till i dag har vi verifierat att den fungerar i stor skala i tropiskt klimat. Nästa steg blir att verifiera teknologin i stor skala i svenskt klimat. Det blir en utmaning, svarar Djurstedt och fortsätter:
– Sedan är det en densitetfråga. I och med att vår fisk äter en naturlig föda kan vi inte konkurrera med till exempel en asiatisk fiskodling som odlar mellan 100 och 200 kilo fisk per kubikmeter – men den odlingen är inte hållbar eller etisk.
23-åringens mål med företaget är att på sikt kunna erbjuda och licensiera ut tekniken till andra aktörer runt om i världen.
– Hela världen letar efter lösningar på de ohållbara utmaningar som vi har världen över. Jag skulle gärna se att vi kan komma tillbaka till den plats där vi forskade fram tekniken, i Asien och Afrika, där behovet är som störst.
– Personligen känner jag att det här är en otrolig resa för mig och en möjlighet att visa vad jag går för, fortsätter Djurstedt.