Linnea Åsberg, som arbetar på Västerliden, står vid föräldrarnas raggarbil som visades upp vid äldreboendet.
I dagarna fick äldreboendet Västerliden i Rimforsa besök av allt ifrån djur till musiker och raggarbilar.
På Västerlidens innergården sitter några boende och klappar två vita hästar medans andra sitter och beundrar en grön amerikansk raggarbil. En del föredrar att sitta i skuggan för att lyssna på när Leif "Putte" Skog spelar klassiska dansbandslåtar. Det finns något för alla som brukar uppskatta dansbandskvällar helt enkelt.
Leif "Putte" Skog bjöd mestadels på dansbandsmusik under kvällen.
Anna-Karin och Per-Inge Gredeskog på Västerliden i Rimforsa. "Det är kul att det blivit fler aktiviteter efter pandemin" säger Anna-Karin.
Enligt Anna-Karin Gredeskog, som bor på Västerliden, brukar de boende prata om aktiviteter som anordnas både innan och efter. Vanligtvis handlar det om bingo, tipspromenader och besökande kyrkokörer, men denna kväll är lite utöver det vanliga.
– De boende har pratat om denna dag innan och eldat upp både sig själva och personalen, säger Anna-Karins make Per-Inge.
Pernilla Arvidsson, som arbetar med aktiviteter på äldreboenden i Kinda kommun, berättar att man även har haft samma upplägg i Horn och Kisa.
– Det är så viktigt att man kan få fortsätta med det man tycker är roligt även när man bor på ett boende.
Pernilla Arvidsson, samordnare på Kinda kommun, och Malin Hellstrand, undersköterska på Västerliden i Rimforsa
Per-Ove Franzon och Veine Fridh från Lions var på plats och delade ut korv till de boende.
Det var många av boendets äldre som kom ut för att njuta av musiken, klappa hästarna och se raggarbilen.
Malin Hellstrand, undersköterska på Västerliden, instämmer och poängterar samtidigt att det är en utmaning.
– Det kan var svårt att få ut de boende, de har blivit lite instängda i och med pandemin. Vi vill ju ha utemiljön för att många ofta har intresse av trädgård, detta är ett sätt att få ut dem helt enkelt. Vi försöker få till en känsla av en gammal folkparkskväll så att folk ska känna igen sig lite.