Vårt dagliga bröd, giv oss idag...

Att baka bröd var kvinnors arbete förr. Bakade gjorde man när brödet tagit slut. Trots avsaknad av frys var det riktiga storbak som gällde, två till tre veckor räckte brödet. Till jul var det lite speciellt. Många olika sorters bröd skulle bakas och dessutom skulle det räcka ända in i februari. "Fa tä få ätt fint å gutt kalasbrö tä julkalasa säkktede di lite utte dä grove röjmjölet mä änn fin tysäkt, fa säkte utte mässingstrå fanns inte då. I dä fine mjölet la di i krydder, pommeranskal, kumming å sånt, män föst å främst sirap, såmm di ködde in i däjjen. Nör kakera kumm tä bli halvbakte toss di ut u ongnen, å smoades på övasia mä sirapsvatten, å sänn sattes di in ijänn män då byttes di åmm så di innaste kumm på utsia, fa på inännen på ongnen va dä nött hetere, å tä kalasbröt va dä räktitt noje."

I texten berättas det längtansfyllt om de speciella julkakorna som bakades till de små barnen. "Åmm julera bakte di små julkaker åmm di hadde nöre barn i famäljera. Då fäkk barna var sie kaka allt ättesåmm barna va store te. Va di store å arbätsföre då hadde di väkkst ifråt män va di i skolållan hälle ingre så tykkte di dä va rolitt å få sjäre va si julkake. Åmm barna va sams mä grannas barn, så kansje di bytte sånna där små julkaker iblann. Dåmm kakaera kunne va lite olike store, såmm barna va gamle te. Dänn vanlie stoaleken va fa dä mäste såmm ätt tefat. Di va utte dän goeste juldäjjen mä sirap i å smoade utanpå mä sirapsvatten. Själv ha ja fått sånna kaker utte grannas barn nör ja va liten."

I stort sett allt bröd som skulle ätas, vare sig det var i torp eller herrgård, bakades hemma. "Dän fösste såmm bakte vättebrö å sålde i Södra Vi börde i slutet å artanhunnretalt. Ätte hänni kåmm dä tri systrer ifrå Slisult åmkring nittanhunnråtie å bakte bå vättebrö å röjbrö tä salo, å i däsamme la di ann mä ätt kaffé, dä va dä fösste i Södra Vi."
Bröden gräddades i en stenugn som eldats varm. Veden som användes var av björk eller möjligen asp om de ville att ugnen inte skulle bli för het. På de flesta gårdar fanns en bakugn, men i de många backstugorna saknades den. Tack vare den goda grannsämjan löste sig problemet ändå; folk bakade hos varandra.
När det eldats färdigt efter konstens alla regler så rakades kolen ut ur ugnen. Sedan sopades det rent för bröden. Någon temperaturmätare fanns inte. För att kontrollera värmen slängdes en näve mjöl in i ugnen. Om mjölet kolnade och blev svart riktigt fort så var det för varmt. Lagom varmt var det när det dröjde någon minut innan mjölet ändrade färg och blev brunaktigt. "Åmm ongnen va fa varm så skulle di släkken lite. Då jole di så att di döppte ongskvasten i kållt vatten å sänn sopte di ikring männ i i ongnen nöre gånga å sänn provde di mä mjöalt ijän."

En ordinär rågbrödkaka skulle stå i ugnen i ungefär en timme. Var det tunnbröd som skulle bakas gick det naturligtvis mycket fortare.
"Skul le röjbrökakera sättes i i ongnen, så jole di så att åmm dä va två kvinns såmm jalptes åt så höll dän ene bröspaen, mä dän annre mä båe hännera lyftede brökaka på bröspaen. Nör bröspaen hadde kumme in i ongnen , så skuffte din framåt nöre gånga, å då kaste brökaka å spaen mea å mea, å då latte dinna va däro bäst passte."
När brödet var klart hände det att det penslades med lite sirapsvatten.
En mindre bakugn rymde åtta eller möjligen tio brödkakor. En stor ugn kunde baka så många som 14 brödkakor åt gången.

"Bakte di röjbrö i gamle tin, så jole di hölkaker iblann. Iblann hadde di dåmm mjuke så länge dä jäkk, männ va di fattie, å di hadde flere hungrie barn, så ville di ha bröt hålere å då hängde di åpp hölkakera på trästånga i taket."
En trästång i taket fanns det i alla stugor förr. Den användes till allt i från hålkakor, knäckebröd och torkad potatiskorv till tork av våta kläder. Stången hängde alltid i närheten av den öppna spisen.
Ytterligare ett sätt att få brödet att hålla sig längre var att lägga ned det i sädestråget och täcka med råg.

Brödsäden som odlades var huvudsakligen råg, vete och korn. I slutet av 1800-talet minskade användningen av korn som tidigare varit en viktig brödingrediens. I de små hushållen bakades det bröd på havre ibland, eller så blandades havre och korn. Degen kunde sättas av surdeg bra eller av en blandning av jäst och surdeg. "Suadäjjen jole di så mä att di skrapte ihop lite utte dä såmm satt på kantera i tröjet, dä smulde di sönner och blånnde ihop mä litte mjöl, å sänn fäkk dä ligge i e skål hälle bonke tä di skulle bake näste gång. Då laditt i änn spillkum å slo på lite jummt vatten å sänn fäkk dä stå å jäse i ätt par timme tä di skulle jöre däjjen, då slo ditt i tröjet iblann dä annre."
När säden maldes blev det inte bara mjöl. Ytterligare en produkt, ett grovt kli, kom gården till godo. Utav kliet bakades det grova kakor som huvudsakligen var till för djuren. Många var skrockfulla och seden sa att några av de grova klikakorna skulle sparas till våren. "Di store krättra di skulle ha vassi halv kake dän dan di skulle släppes ut på bete. Dä skulle sjydde dåmm imot sjukktomme å annre åhapp unna betestin. Di fattie ställa hadde inte rå tä je krättra så store bröbite, di bähövde klibröt sjalve, å daffa sa di att dan ätte Knutdan skulle di ta fram blånetutten å klibröt."

Allt var inte rågbröd och limpor. Det bakades vetebröd också, inte minst till jul. Då som nu var det saffransmak på degen. Och visst bakades det kakor! "Utte småbrö ä noj päppakaka mä di älste i sokkna, dåmm jole di bå trinte å uddie. Småkranse, tekringla å päppakakera va mäst dä vanlie småbröt på småställa. I gamle tin va dä mykke onnt åmm vete å vättebrö. Då fäkk di e vättekake bare var söndasmöra tä kaffät på småställa. Iblann sjikkte di ätte litte mjöl ifrå stära, fa bönnera sådde bare en litten bit mä vete, å iblann kåmm tjölda å to alltihop."
Ett legendariskt bakverk från våra trakter är den kokta kringlan. "Kokkte kringler sållde di i Södra Vi fa 2 öre stykket." Dessa kringlor såldes till många av de resenärer som hade sålt sina hemman för att fara till Amerika. Kringlornas höll sig färska och goda mycket länge.
Vi avslutar med ett recept direkt hämtat ur de gamla arkivskrifterna: "Tä fäm skålpunn vättemjöl, tass två å ätt halt kvatter söt mjölk, ätt skålpunn smöa, fyre ägg, ätt halt skålpunn såkka å litte finstött å säkted kanel. Allt dähär knös ihop täss dä släpper hännera, å unna tin lägger änn i två sjebla fask jäst. Nör däjjen ä väl åppjäst bakes kringler åt såmm sen välles i vatten såmm koker å tass åpp u gryta nör di flyter åpp tä yta utte vattnet, å lägges på smoade spjäll å insättes i ongnen fa tä bakes. Sånna kringler kunne di jömme rätt länge."

Läs mer: