Per Frankelius forskar på Linköpings universitet med fokus på att förstå och stimulera innovation inom lantbruket. Han säger att lantbruket inte är en bransch bland alla andra.

– Branschen är viktig av så många olika skäl. Inte bara för miljön och ekonomin, utan även för fred och stabilitet i världen.

Per Frankelius säger att kopplingen mellan spannmålsodling och oroligheter och krig världen över är otvetydig, trots att inte alla ser den. Han stödjer sig på en gedigen forskning på området. Bland annat nämner han nobelpristagaren i kemi Dan Shechtman, som menar att den ökade konsumtionstakten av resurser som mat och vatten kommer leda till stigande priser, som sedan leder till krig och stora flyktingströmmar från södra Europa. Hot mot matproduktion har uppmärksammats inte minst nu i sommar, i och med den extrema torka som råder i hela landet.

– Shechtman menade ju att vi måste lösa detta nu. Vi kan inte bara se på vår egen situation och känna oss nöjda med förutsättningarna i det egna landet. Det är en mycket större fråga än så. Lantbruksföretag som är duktiga på detta måste sprida kunskapen till andra länder.

Även professorn och folkbildaren Hans Rosling var inne på samma spår. 2015 hade han kontakt med Per Frankelius och skrev till honom: "Bara cirka 10–20 procent av världsbefolkningen är extremt fattig, men vi måste lösa detta eftersom den här minoriteten är en grund för instabilitet".

Per Frankelius tycker inte att denna bild rimmar med Sveriges syn på lantbruket.

– Alla i Sverige pratar om lantbruket med värme. Men när det väl kommer till kritan så är det väldigt lite satsning.

Istället menar han att det ligger för mycket fokus på att stävja existerande problem i samhället, att man ofta agerar först när något redan har inträffat.

– Det finns så mycket att göra för att förebygga risker innan de inträffar. Vill man ha riktiga lösningar måste man jobba med grundproblemen.

Ett av de grundproblemen är just lantbrukets begränsade kapacitet att producera mat, menar Per Frankelius. Framför allt kan det bli svårt i framtiden att möta efterfrågan på mat. Inte främst i Sverige, men i andra delar av världen som inte är lika gott rustade.

– Det finns prognoser som säger att det kommer behöva produceras 70 procent mer spannmål i världen inom 30 år, så i nuläget är det som en tickande bomb. För att kunna möta de behoven krävs innovation. Innovationer behöver också spridas mellan länder.

Och när det kommer till innovation inom lantbruket tror Per Frankelius att Sverige i allmänhet och Linköpings universitet i synnerhet är i framkant.

– Linköpings universitet är ledande i världen när det gäller exempelvis sensorer och digitalteknik, och det passar som handen i handsken med lantbruk. Att komma fram med nya, effektivare sätt att bedriva lantbruk på är lösningen. Därför måste vi också satsa på innovation.

Bland annat föreslår forskaren att Sverige ökar anslagen till försvaret och använder delar av det till satsningar inom lantbruksinnovation. För Per Frankelius anser att detta är just en säkerhetsfråga, inte en lantbruksfråga – brist på mat är en grogrund för oroligheter, menar han.

– Jag tror att det kommer bli fler krig i framtiden. Jag tror också att det tyvärr kommer föras fler krig på grund av bristande mattillgång.