För Anders "Asse" Lindblad är mammas semlor bäst

Hur många semlor kan man äta, egentligen? Frågar man SvD:s sportkrönikör Anders Lindblad, uppvuxen i Södra Vi, är taket högt.
– Nu har jag ju ätit några månader, så kanske är jag nere på tre i veckan. Men det ska vara bra semlor. En dålig semla är det ingen mening med.

Anders Lindblad och hans fru Linda på besök hemma hos Anders mamma Kerstin, 96, i Södra Vi. Just det här tillfället avnjötes semla från Stigs konditori i Gullringen, som snudd på kan konkurrera med Kerstins hembakade.

Anders Lindblad och hans fru Linda på besök hemma hos Anders mamma Kerstin, 96, i Södra Vi. Just det här tillfället avnjötes semla från Stigs konditori i Gullringen, som snudd på kan konkurrera med Kerstins hembakade.

Foto: Privat

Södra Vi2025-02-25 11:30

Anders Lindblad, med rötterna i Södra Vi och ett förflutet på sportredaktionen på Vimmerby Tidning, är känd för flera saker. Han skriver sport för Svenska Dagbladet sedan 1988. Han är sekreterare i Bragdnämnden. Och så är det det där med semlorna. Vad Anders Lindblad tycker om en semla har, efter att han delat med sig av sin passion och sitt testande på sociala medier, blivit något av en snackis.

Det händer att folk tipsar om ställen och semlor han måste prova.

– Det är kul, och det är också roligt att intresset för semlor ökat. Det är en betydligt större grej nu än för 20-30 år sedan och det finns fler bra semlor idag, tråkigt duger inte. Till de bästa konditorierna kan det vara kö på 50 meter.

Branschen har banat väg för ny kreativitet och lekfullhet samtidigt som det slagits nya rekord i intag av semlor på själva fettisdagen de senaste åren.

Men för Anders Lindblad finns det inte utrymme för lekfullhet.

– Nä. Tyvärr, jag skulle vilja tycka om något annat, kanske en semla med pistage. Men jag gör det inte. Det blir inte en semla, det blir något annat. Jag vill ha den klassiska varianten.

undefined
Anders Lindblad och hans fru Linda på besök hemma hos Anders mamma Kerstin, 96, i Södra Vi. Just det här tillfället avnjötes semla från Stigs konditori i Gullringen, som snudd på kan konkurrera med Kerstins hembakade.

Det började när han var i tio-årsåldern och hade skidträning hemma i Södra Vi på tisdagarna. När han kom hem bjöd mamma Kerstin på hembakade semlor.

– Det är fortfarande inget som slår hennes semlor, men jag tror också att det handlar mycket om situationen. Minnet av tisdagskvällarna, lugnet i köket runt åtta på kvällen, en semla efter träningen. Det satt fint.

Om mammas semlor är nummer ett får semlor från Stigs konditori i Gullringen bli nummer två. Kanske också det kryddat av en smula lokalpatriotism.

Därefter finns det en hel hoper kvalitetssemlor, bland annat från ett fik ett stenkast från radhuset i Älvsjö och han har vid det här laget testat sig igenom ett digert utbud i Stockholmstrakten och sumpar heller inte chansen att ta en semla när han är på resande fot.

När säsongen drar igång runt jul är han på. Här väntas inte. Ett snitt på fyra-fem semlor i veckan blir ganska många när säsongen sträcker sig över uppemot tolv veckor.

– Mer i början, lite mindre nu, när jag ätit några månader, det finns absolut ett tak även för mig. Men jag fortsätter över fettisdagen och så länge de finns. Så det blir ju en del, minst 40 per säsong, det är nog i underkant.

undefined
Anders "Asse" Lindblad, sportkrönikör på SvD och sekreterare i Bragdnämnden vet hur han vill ha sin semla. Han ger sig själv chansen att testa sisådär 40-50 semlor varje säsong.

Du har klämt i dig ett par tusen vid det här laget?

– Ja, oj, det blir det ju. Kanske tvåtusen, minst? Tvåtusen femhundra, kanske.

Varför är semlor så viktigt för dig?

– Först och främst för att det är gott. Det är något visst att sätta sig ner med en välgräddad bulle, plocka av locket och ta en kopp kaffe till. Kanske är det för att man har ett stressigt jobb. Det blir lite lugn. Det är fint att ta en semla ensam, men också testa ihop med andra. Men det hör ihop med vintern, jag skulle inte vilja ha en semla annars.

Hur ska en bra semla vara, då?

– Bullen får inte vara för tung och inte för undergräddad, den ska vara lite brun. Och så färsk det bara går. Bra mandelmassa, med lite bitar i, det gillar jag. Och färsk grädde. Får man en torr bulle med hård grädde kan det lika gärna vara, det är rentav äckligt. Men jag är för snäll, jag säger aldrig något. Då lämnar jag bara och går lite diskret.

Värsta semlan du ätit?

– Skid-VM i Lahtis 2017. Jag vet inte om det var en finsk variant, den var i varje fall inget vidare.

Händer det att du blir igenkänd när du köper en semla?

– Det har hänt.

Livsmedelsverket har räknat ut att en normalstor semla innehåller någonstans mellan 350 och 450 kalorier. Hur kompenserar du?

– Det får bli en extra promenad, eller skidor, om det finns snö. Jag har turen att inte gå upp i vikt, men det är klart att nyttigt är det väl inte i alla fall. Och jag har en benägenhet att få lite ont i magen, men det är det värt.

Du kommer ihåg kung Adolf Fredrik?

– Han som åt en semla för mycket? Jo, ja. Det är klart att man får passa sig, ha ha. Men han kanske dog lycklig?

Får du fortfarande äta den godaste semla du vet?

– Absolut. Mamma är 96, men jag är säker på att skulle jag ringa henne och säga att jag sätter mig i bilen och kommer hem till Södra Vi och är sugen på en semla så skulle hon fixa det.

Fettisdagen och rekord

Den 4 mars firas fettisdagen. Firandet av fettisdagen kommer från den kristna högtiden fastlagen, då man inför 40 dagars fasta innan påsk åt upp sig ordentligt. Under fastan skulle man leva spartanskt, inte äta kött eller frossa på något annat sätt, så det gällde att festa till det ordentligt på fettisdagen.

I år fyller semmelwrapen tio år. Sedan dess har kreativiteten ökat med varianter som semmelpraliner, biskvisemlor och semmelglass. Trots de nya varianternas framfart är den klassiska semlan fortfarande ohotad som svenskarnas favorit och den som säljer allra mest.

Fettisdagen har blivit en allt starkare tradition, och de senaste tre åren har nya rekord slagits. 2024 sattes det nuvarande rekordet när 63 procent av befolkningen åt en semla på fettisdagen. 38 procent av alla som åt semlor på fettisdagen blev bjudna av sin arbetsgivare. Den nivån har varit relativt stabil, förutom under pandemin då endast 26 procent blev bjudna av sin arbetsgivare. 32 procent av alla som åt semlor på fettisdagen blev bjudna privat. Det är en ökning på 6 procentenheter sedan året före.

Källa: Branschorganisationen Sveriges bagare & konditorier

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!