Tommy Lindström började som brandman 1967 och arbetade inom räddningstjänsten ända fram till pensionen 2014.
I slutet av 60-talet anlades bunkern komplett med sovsalar för 70 personer, badrum, pentry och matsal.
– För allmänheten var det inte speciellt känt att det här fanns eller vad det skulle användas till, säger Tommy Lindström, som började som brandman 1967.
Det civila försvaret i Hultsfred och Vimmerbys kommuner skedde i samverkan och leddes från ledningscentralen.
– Varför den ligger i Södra Vi är för att Hultsfred var ju ett primärt mål med sin flygbas, därför så ville man lokalisera de här ledningscentralerna lite perifert så det skulle vara mindre utsatt för anfall.
Tommy Lindström blev så småningom involverad i det civila försvaret och fick delta i övningar nere i bunkern. 1992 tog han över som civilförsvarschef. Tidigare var civilförsvaret under statligt ansvar, men under 90-talet började det luckras upp.
– På 90-talet började staten peta över uppgifter mot kommunen och var sedermera färdig 95, då avvecklades civilförsvaret och kommunen fick ett totalansvar för vad som skulle ske om det skulle blivit krig.
Trots avvecklingen så gjordes stora investeringar in i det sista.
– Det sista som gjordes under statens tid var att man bytte ut telefonväxeln till det absolut modernaste som fanns då och den har aldrig använts, vi har inte haft en övning sedan den kom dit. Då visste man på förhand när det där gjordes att det här kommer att avvecklas, men likaväl körde staten. Jag tyckte då att kan vi inte använda de 600 000 till något annat, men nej, det var väldigt stelbent, det skulle genomföras oavsett, säger Lindström.
Organisationen av det civila försvaret förändrades också under 90-talet.
– 1990 bestämde man sig mer generellt för att det någon gör i fred det ska den även göra under krig. För innan var det helt tokigt, exempelvis våra brandmän, om det nu hade blivit krig 1985 skulle våra brandmän klä på sig en grön uniform och bli militärer. Sen kom det in civilister som skulle vara brandmän.
I det civila försvarets ledningsrum satt själva ledningen som skulle se till att samordna insatserna. I det intilliggande rummet sköttes flyglarmet "hesa fredrik".
Bunkern i Södra Vi användes som civila försvarets ledningscentral fram till 1995. Staten beslutade om att räddningscentraler kopplade till räddningstjänsten skulle upprättas i varje kommun. I Vimmerby blev räddningscentralen klar 2003. Masten som tidigare använts för ledningscentralen i Södra Vi flyttades med och används än idag vid räddningstjänsten.
I slutet av 90-talet kändes tanken på krig långt borta och man började istället prata mer om olyckor som kan ske i fredstid. Verksamheten som tidigare bedrivits på ledningscentralen i Södra Vi togs över av räddningscentralen i Vimmerby och något som kallas kommunal ledning.
– Det är det som fortfarande gäller idag, räddningscentralerna har hand om själva räddningsinsatsen, kommunala ledningsplatsen har hand om annan kommunal verksamhet som på ett eller annat sätt påverkas. Kommunen ska fungera ändå, även om det pågår en katastrof, berättar Tommy Lindström.
Idag står bunkern mestadels tom men det finns många spår lämnade från ledningscentrals-tiden med radio- och telefonutrustning, kartor och telegrafer.
Telefonväxeln finns i ett rum bredvid själva ledningsrummet. En toppmodern investering för stora pengar men aldrig använd. "Vi har inte haft en övning sedan den kom dit," berättar Tommy Lindström.
Om bunkern kan komma att användas i framtiden kan kommunens säkerhetssamordnare Håkan Westerback inte svara på.
– Det finns inga planer på att använda det. Sen vad det blir framöver det är svårt att säga nu. Om det skulle dra igång igen så kommer det bli en skyddad anläggning och då kommer vi inte skylta med att det går igång heller.
