– Jag "fick nys om det här" för två år sedan. Det är ett område jag aldrig jobbat med innan. Det finns bananskal man kan halka på, beskriver han den satsning, som han nu blivit generalagent för i Sverige.
Det handlar om teknik sprungen av NASA:s utveckling, ((USA:s federala myndighet för luft- och rymdfart). Tekniken ifråga tillverkas i dag i Ryssland.
Lösningen utvecklades från början med fokus på rymdfarkoster, så att de skulle klara att gå in och ur atmosfären.
Men nu kan samma teknik även komma det civila samhället till nytta.
Kenny Fransson har jobbat med tekniken under ett års tid. Han berättar att han är en av väldigt få personer i landet som hittills har spetskunskap på området.
– Faller det här väl ut så kommer det bli större än Sverige, säger han och tror på fler arbetstillfällen framöver.
Metoden handlar om att kunna isolera ytor som annars är svåra att isolera. Runt om i Sverige finns exempelvis värmecentraler och dylikt som har oisolerade rör med skarvar och kopplingar, som kan vara väldigt omständiga och framförallt ofantligt kostsamma att isolera på traditionellt vis.
På de platserna kan rören sålunda vara skållheta om någon råkar komma emot dem. Med den nya tekniken kan man lägga handen på rören utan problem.
– Det handlar om personalsäkerhet, påpekar han, skillnaden på arbetsmiljön.
Men det kan också handla om det motsatta, att isolera exempelvis portar där metallen blir väldigt kall, och att man därmed hindrar kylan att tränga in.
– Har man det inte isolerat så drar det iväg i kostnad och tekniken kan ta stryk om det är för höga temperaturer.
– Det finns så oerhört många användingsområden. Det roliga är att prova sig fram, säger han.
Idag klarar tekniken från 60 minusgrader till 600 grader.
Ett av de företag som anammat tekniken är Ansgarius Svensson AB i Södra Vi.
Jan Praznik, en av de ansvariga i bolaget, berättar att man får in 100-110 graders fjärrvärme i rören där skarvar inte varit isolerade.
Sommaren gav en olidlig miljö både för personal och teknik.
– Det var grymt hett i maskinrummet i somras. Det blev så varmt att vi fick problem med tekniken, säger han.
Han lägger handen på ett av rören och håller kvar den.
– Tidigare hade det här varit omöjligt. Genom det här hoppas vi också kunna spara energi, säger Jan Praznik.