Till följd av stormen Malik var fastigheterna i skogens närområde strömlösa i tre dygn. Martin bor dock i Åtvidaberg och hade därför ström hemma.
Solen har precis nått upp över trädtopparna i skogarna utanför Tidersrum. Morgonen är kall och träden står alldeles stilla i skyn. Det gjorde de inte för en vecka sedan, när stormen Malik härjade.
– Stormen har gett oss väldigt utspridda vindfällen, konstaterar Martin Sundström, skogsägare i området, och blickar menande ut över skogen.
På vissa platser ligger de omkullfallna träden i lager, på vissa platser ligger ensamma träd. Martin tar sig fram över träd och grenar, fram till en stor sten. Där placerar han två muggar och häller sedan i det rykande varma kaffet.
– Klart vi ska ha en morgonkopp, säger han leende och räcker över en av muggarna.
Martin äger skogen tillsammans med sin bror Tobias. Större delen av skogen ligger i Kinda, men ungefär 50 hektar tillhör Vimmerby. Än så länge har bröderna inte hunnit påbörja röjandet i skogen efter stormen Malik.
– Vi har bara varit ute och inventerat än så länge, och huggit upp de träd som låg över vägarna.
Martin är den sjunde generationen i släkten som förvaltar skogen, det tillsammans med brodern Tobias. "Jag ser egentligen bara mig själv som ett led i en lång kontinuitet", säger Martin.
Hur många vindfällen har stormen orsakat?
– Mellan 200 och 300 stycken, ungefär. Det här är den värsta blåsten på ett par år. Jag tycker att det har varit lugnt med stormar här under de senaste tre-fyra åren, så jag blev lite förvånad över att det gått ned så mycket och så spritt här nu.
Martin pekar mot några fallna träd, fortsätter:
– De där träden har stått vid sjökanten i 100 år och just i år, vid den här stormen, ligger de ned. Märkligt. Stormen Malik kom med kraftiga vindar, från ett håll som vi inte är vana vid.
"Den här vinden kom från ett lite annat håll än vad den brukar göra, så vi har lite oväntade vindfällen, kan man säga. Men den här stormen går ändå inte att jämföra med Gudrun. De flesta stormar är i och för sig bleka jämfört med Gudrun, men detta var nog den värsta nu på ett par år", säger Martin.
Hur mycket arbete väntar nu?
– Vi får ställa om vårt fokus nu till att röja upp i de områden där vi drabbats av vindfällen. Det kommer ta ett halvår ungefär.
Martin kommer, tillsammans med sin bror, ta bort enskilda träd på egen hand. De kommer också att hyra in arbetskraft.
– Jag ska inte klaga, att hålla på med skog innebär att man blir utsatt för naturens härjningar. Det här är lite av spelets regler, men det är klart att det svider lite när det här händer.
Vad är det som gör att det är värt det?
– Jag är den sjunde generationen i vår släkt på den här skogsegendomen. Det som driver mig är att få förvalta den på bästa sätt, så jag kan lämna över en bra gård till barnen och barnbarnen sedan. Jag har ju fått den här stafettpinnen, att vårda och utveckla, och då håller jag fast vid den.
"De här skogarna avverkades på 1800-talet av mina släktingar. Skogsegendomen kom in i släkten i slutet på 1700-talet", berättar Martin Sundström. Här räknar han ut åldern på ett fallet träd. Det är 92 år gammalt, konstaterar han.