Tvisterna kring Dustusviken och de höga dioxinhalterna har genom åren varit många. I september 2020 påbörjades en marksanering av området. Majoriteten av saneringsarbetet var klart i mars-april 2021 och sedan genomfördes vissa kompletteringar i oktober samma år.
98 procent dioxin har tagits bort från den översta metern i hela området. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) är huvudman för projektet och Klas Arnerdal är projektledare. Han är nöjd med saneringen.
– Saneringen har inneburit en del störningar för de fritidshus som finns inom området, där vi varit tvungna att byta ut väldigt mycket jord. Annars har det gått bra. Den provtagning och utvärdering som vi har gjort visar att vi har sänkt risknivån till en acceptabel nivå så det känns jättebra, även om det blev en stor kostnad för åtgärden.
Men, SGU:s arbete är inte slutfört för att marksaneringen är det. En del föroreningar finns kvar i sedimenten vid Dustusviken och därför väntar nu vidare undersökningar.
– Vi räknar med att bli klara i år med undersökningarna, som vi redan har påbörjat. Vi behöver slutföra dem för att komma fram till om det finns ett åtgärdsbehov.
Vad räknar ni med att den fortsatta utredningen kommer att kosta?
– Det är lite tidigt att svara på.
Inom två mindre delområden finns dessutom fortfarande dioxinhalter över det så kallade korttidsriktvärdet. Där känner Klas Arnerdal dock ingen oro.
– Jorden med höga halter som kvarlämnats ligger mer än en meter under befintlig markyta. Det är en medveten kvarlämning som inte utgör någon bedömd risk, varken nu eller i framtiden för de som vistas eller kommer att vistas där.
Kan det bli aktuellt med åtgärder i framtiden?
– Det är inte aktuellt utifrån de kunskaper som vi har om området i dag, men om man skulle initiera någon form av förändring, som marknivåförändring eller schakt igenom de här massorna som är kvarlämnade och har förhöjda halter, då kanske det kräver en särskild hantering.
Det genomförda arbetet har hittills kostat 35 miljoner. Saneringen har finansierats genom bidrag från Naturvårdsverket, som Länsstyrelsen enligt rutin har ansökt om. Ydre kommun har varit, och fortsätter vara, tillsynsmyndighet.
– Det här har varit en ganska lång process, med en hel del olika undersökningar som har lett fram till exakt hur man ska göra med saneringen, berättar Oscar Lunnbäck, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Ydre kommun.
Inom två mindre delområden finns ju dioxinhalter som överskrider korttidsriktvärdet. Vad tänker du om det?
– Det är svårt att få bort 100 procent av en förorening, på grund av tekniska svårigheter med schaktning och beroende på var den är. Vissa delar finns därför kvar på de här två områdena, dock ligger dessa inte kvar ytligt utan på mer än en meters djup.
Vad innebär det att dessa föroreningar finns kvar?
– Det kan bli aktuellt med någon typ av administrativ åtgärd för det området. Vill man börja gräva, vilket jag inte tror är aktuellt i just det området, kan man behöva kontakta oss. Vi håller på att undersöka hur vi ska göra med den biten.
Men inte heller Oscar Lunnbäck känner oro.
– Det är väldigt små områden och det är ingen plats där folk rör sig i någon större omfattning. Jag ser ingen exponeringsrisk med det. Hur vi ska agera är något som vi ser över på kommunen.