– Vi hoppas framförallt att förändringarna bidrar till en säkrare trafikmiljö i tättbebyggda områden men också att det, genom att trafikanterna kör saktare i kommunen, har en positiv inverkan på miljön i stort, förklarar samhällsbyggnadsnämndens vice ordförande Hans Måhagen (S).
Nästan 100 nya hastighetsskyltar krävs under 2021 och 2022 för att alla åtgärder ska kunna genomföras.
Hur tolkar ni att så många hastighetssänkningar krävs?
– Om det har varit fel eller osäkert innan vill jag inte uttala mig om. Som jag förstår det rätt är det ett önskemål från staten att landets kommuner ska göra en sån här analys, svarar Måhagen.
Analysverktyget "Rätt fart i staden", som kommunen har använt i projektet, togs fram år 2008.
Borde det ha gjorts i Kinda tidigare?
– Det vet jag inte, många kommuner har inte gjort analysen, men det viktigaste är att vi genomför den nu, säger Måhagen.
Hur ser ni på kostnaderna?
– Man ska ta alla kostnader på allvar men i förhållande till hela vår ekonomi är det här en blygsam insats.
Rapporten från förvaltningen pekar på att fler trafikåtgärder krävs i kommunen trots hastighetssänkningarna.
– Ja, det finns trafikmiljöer i kommunen som inte är tillfredsställande och där vi skulle behöva fler åtgärder. Storgatan i Kisa är det största bekymret men vi skulle också behöva en ny utfart från Krågedal i Rimforsa till riksvägen och så utbyggda gång- och cykelvägar på båda orterna, avslutar Måhagen.