I huset i Bostorp bor Caroline Strömbom tillsammans med hunden Moltas och ett gäng höns.
Caroline Strömbom bor i Bostorp utanför Tuna. Det faluröda tvåvåningshuset, gäststugan och växthuset är noga inrett med originella saker. Alla har Caroline hittat genom sitt stora intresse. Ett intresse som växt sig så stort genom åren att det nu är en del av vardagen.
– Det finns med varje dag på något vis. Att jag pratar med en kompis, surfar efter något eller åker ut. Nu under sommaren, när det är lite auktioner, åker jag minst tre gånger i veckan. Då åker jag inte till en grej utan gör en loppistur.
Caroline Strömbom på en auktion vid Lönneberga hembygsdgård.
Intresset började smyga sig på redan i barndomen då hon fick följa med sin pappa ut på auktioner. Sedan tog det ordentligt fart under tiden som student.
– Jag började gå på loppis och second hand när jag var kring 20 år. Då handlade det dels om ekonomin. Nu känns det viktigare än någonsin att handla andra hand med tanke på klimatet och miljöproblem som uppkommer vid tillverkning. Eftersom jag är ämneslärare i naturkunskap så har jag det tänket med mig hela tiden.
"Jag tycker att det är avstressande att gå och titta på saker och njuta av själva upplevelsen", Caroline Strömbom.
Men främsta anledningen till att intresset växt sig så stort berättar Caroline är den kreativa aspekten. I hemmets varje vrå har utvalda saker ställts fram och arrangerats.
– Jag tycker om det kreativa väldigt mycket. Att se när saker kommer tillsammans på ett bra sätt. Jag kan också njuta av att bara titta på fina blomkrukor på fönsterbrädet eller annat. Sedan är det också roligt och socialt. Jag har fått en av mina bästa vänner genom loppis. Så man ska inte underskatta den aspekten.
"Loppis är en del av vardagen och har varit länge. I omkring 20 år", berättar Caroline Strömbom.
Vänskapen började för åtta år sedan. Caroline sålde saker hon haft och Emma Lindgren köpte av henne ett par gånger. Sedan dess hjälper de varandra i loppisdjungeln.
– Det är väldigt bra med en loppiskompis. Det är lätt att köpa på sig för mycket för att det är kul och billigt. Sedan märker man att sakerna inte används. Det är något jag och Emma hela tiden stöder varandra i. Att tänka "ska jag verkligen köpa denna?". Så man blir vassare och vassare. Sedan är det bra att man kan arrangera loppis själv för att rensa ut.
Caroline Strömbom tillsammans med vännen Emma Lindgren. ""När jag bodde i Västervik kom Emma två gånger och köpte saker som jag lagt ut på nätet. Sedan skev hon till mig efteråt och frågade "har du fyndat något i veckan?". Sedan dess har vi aldrig slutat samtala. Vi gör det i princip varje dag fortfarande", berättar Caroline Strömbom.
Sedan några år tillbaka har Caroline tillsammans med vänner arrangerat loppis i den egna ladan. Snart är det dags igen.
–Jag tycker att det är viktigt att saker kommer vidare om man inte har någon glädje av dem. Men det är så mycket jobb bakom att arrangera loppis. Därför försöker jag verkligen inte köpa för mycket.
"Det här är lillstugan som pappa totalrenoverade under pandemin och jag sedan inredde med loppisfynd", berättar Caroline Strömbom.
Vad är mest positivt och negativt med ditt intresse?
– Det positiva är glädjen det ger. Det negativa är kanske att man ibland borde lägga tiden på något annat. Man borde stanna hemma och städa bilen men man gör inte det.
Vintageklänningen från 50-talet beskriver Caroline Strömbom som sitt bästa fynd.
Vad är ditt bästa fynd?
– Det är en vintageklänning från 50-tal. Den kommer jag aldrig göra mig av med utan har framme som inredning. Sedan har jag många saker som jag tänker att jag nog aldrig kommer hitta igen till det priset jag fick det för.
Värsta nitlotten?
– Det är när man har köpt något porslin som man sedan spolar av i för varmt vatten så att det krackelerar. Jag har säkert köp saker jag har ångrat efteråt men inget jag kommer på direkt.
Har du tänkt göra intresset till ett jobb?
– Nej jag förstår hur mycket arbete det är. Jag älskar också jobbet som jag har. Det ger en större känsla av meningsfullhet.
Växthuset är uppbyggt med återburksmaterial.
Caroline Strömbom i hemmet där hon har inrett varje vrå. "Jag vill inte ha för mycket saker utan tänker alltid innan jag köper "kommer jag fortfarande vilja ha den här om ett år?", berättar hon.