Fler afghanska flickor tillbaka i skolbänken

Talibanstyrets vaga direktiv har inneburit ett bakslag för Afghanistans kvinnor, särskilt tonårstjejerna som till stor del förvägrats utbildning. Men det finns anledning till optimism. –Alla våra skolor har öppnats igen, säger Andreas Stefansson vid Svenska Afghanistankommittén.

Kvinnliga lärare och elever demonstrerar för flickors rätt till utbildning i Kabul den 5 oktober.

Kvinnliga lärare och elever demonstrerar för flickors rätt till utbildning i Kabul den 5 oktober.

Foto: Ahmad Halabisaz/AP/TT

Afghanistan2021-11-05 06:36

Beskedet kom en dryg månad efter att talibanerna tagit makten över Afghanistan. Alla pojkar skulle återvända till skolan, meddelade det nytillsatta utbildningsdepartementet i ett uttalande.

Grundskolebarnen har oavsett kön fått gå tillbaka till skolbänken. Men för äldre flickor som fram till talibanövertagandet gick på högstadiet eller gymnasiet har framtiden sett oviss ut. Skulle de också få fortsätta sina studier, eller var detta förbjudet enligt talibanernas extremt konservativa linje?

– Många lokala talibanledare tolkade det som att de ska förvägra flickor att gå tillbaka till skolan, tills de får direktiv från Kabul, säger Andreas Stefansson, generalsekreterare på Svenska Afghanistankommittén (SAK).

Lokala lösningar

Ett förbud hade trots allt inte varit särskilt häpnadsväckande. Under det förra talibanstyret, mellan 1996 och 2001, förvägrades de flesta flickor och kvinnor utbildning. Men det var för 20 år sedan. Sedan talibanerna föll förra gången har stora förbättringar för kvinnors rättigheter skett, ofta med hjälp av biståndsarbete utifrån.

Svenska Afghanistankommittén har erfarenhet av att arbeta med bångstyriga talibanledare. Genom att förhandla med det lokala styret, ibland med hjälp av byledare och religiöst skriftlärda som kan peka ut hur flickors utbildning är förenligt med islam, har organisationen successivt kunnat öppna sina skolor igen. För några dagar sedan kom beskedet: Alla skolor i SAK:s regi är i gång och undervisar tusentals flickor och pojkar upp till och med gymnasienivå i 14 av landets 34 provinser.

– Det hela speglar lite hur talibanerna fungerar, att de inte riktigt förmått konsolidera sin makt och förstått hur de ska styra ett land. Men vi och lokalsamhället fortsätter ha dialog med lokala talibanledare och trycker på som vi gjort tidigare, säger Stefansson.

Minister: Utbildning värdelöst

Talibanerna har på central nivå lovat att alla flickor och unga kvinnor ska få gå i skolan.

Det säger Yasmine Sherif, chef för FN:s globala fond för utbildning i krissituationer, Education Cannot Wait. Tillsammans med en FN-delegation besökte hon nyligen Afghanistans utbildningsdepartement för att kräva tydliga besked om flickors rätt till utbildning.

– De har sagt att de utvecklar en plan och vi sätter press på dem att göra klart den snabbt, men de har lovat oss att flickor ska få gå i skolan genom gymnasiet. Ingen vet egentligen vilken riktning de kommer att ta, men vi måste fortsätta driva frågan, säger hon.

FN-delegationen, som bestod av enbart kvinnor, träffade bland annat den tillförordnade utbildningsministern Noorullah Munir som gjort sig känd för att ha sagt att högre utbildning är värdelöst.

– Ni ser hur mullorna och talibanerna som sitter vid makten inte har någon doktorsexamen, masterutbildning eller ens gått ut gymnasiet, ändå är de störst av alla, säger han i ett videoklipp som spreds på sociala medier strax efter att han blev minister.

Talibanstyret bemötte ändå delegationen väl, tycker Yasmine Sherif. När beskedet om flickors utbildning väl kommer är oklart, men det finns enligt Sharif anledning att vara "försiktigt optimistisk" om framtiden för Afghanistans kvinnor.

– Det var inte en lika förtryckande stämning som när jag var där under förra talibanstyret. Jag såg kvinnor demonstrera för bättre hälsa och vård och vi besökte en flickskola som låg dörr i dörr med en pojkskola, där barnen lekte tillsammans på rasten. Så var det inte 1999, säger hon.

Att se kvinnor demonstrera i Kabul gav Yasmine Sharif hopp. Bild från 21 oktober.
Att se kvinnor demonstrera i Kabul gav Yasmine Sharif hopp. Bild från 21 oktober.
Fakta: Talibanerna

Talibanrörelsens ideologi kombinerar en extrem och fundamentalistisk tolkning av islam med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.

Ordet taliban betyder ursprungligen student eller sökare på pashtunernas språk pashto.

Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.

Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 började krigsherrar, som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen, vända vapnen mot varandra.

Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul. Den kontrollerade stora delar av landet fram till den USA-ledda invasionen 2001.

Talibanernas maktutövande då var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik och kvinnors frihet inskränktes kraftigt. Kvinnor förbjöds att röra sig fritt utanför hemmet och skolundervisning för flickor stoppades.

Den 15 augusti 2021 tog talibanerna återigen över den centrala makten i Afghanistan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!