Förbudet mot kvinnliga biståndsarbetare påverkar miljoner afghaner som är beroende av humanitär hjälp. Det mesta av detta bistånd sköts av utländska organisationer.

FN:s samordningsgrupp för Afghanistan konstaterar att kvinnorna är "nyckeln till varje aspekt" av de humanitära insatserna.

"De är lärare, näringsspecialister, gruppledare, lokala hälsoarbetare, vaccinatörer, sjuksköterskor, läkare och chefer", skriver gruppen och betonar att kvinnor "har tillgång till samhällsgrupper som deras manliga kolleger inte kan nå" och att de därför räddar liv.

FN: Stannar kvar

FN:s högst uppsatte representant i Afghanistan, Ramiz Alakbarov, betonar dock att organisationen inte kommer att avbryta sin hjälpinsatser i landet.

– Låt mig göra det väldigt tydligt, säger han.

– Hjälp kommer aldrig med förbehåll. Man kan inte ställa krav om man ger mat och assistans till en svältande eller döende person. Det är viktigt att vi stannar kvar.

Samtidigt har utrikesministrarna från de rika ländernas sammanslutning G7 enats bakom en uppmaning till regimen i Kabul att brådskande dra tillbaka yrkesförbudet eftersom "Talibanernas hänsynslösa och farliga bestämmelse ... försätter miljontals afghaner, som är beroende av humanitär hjälp för att överleva, i fara."

Uttalandet offentliggjordes av brittiska utrikesdepartementet å G7:s vägnar och stöds även av en rad andra länder.

Flera förbud

Den extremislamistiska regimen utfärdade förbudet i förra veckan, i en serie beslut som inskränker alla kvinnors liv: ingen skolundervisning efter de allra första åren, inga universitetsstudier, nästan inga statliga anställningar. Förbud mot att vistas i parker, badanläggningar och gym. Förbud mot att resa utan manlig släkting, och tvång att täcka sig fullständigt så snart de lämnar hemmet.

G7 utgörs av Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland, USA och EU. Till skrivelsen anslöt sig även Australien, Danmark, Nederländerna, Norge och Schweiz.