De slår till där folksamlingarna är som störst.
Den 8 oktober dödades minst 72 personer när en självmordsbombare attackerade en shiamuslimsk helgedom mitt under fredagsbönen i staden Kunduz. Veckan därpå, den 15 oktober, dödades minst 63 personer i ett liknande dåd i staden Kandahar.
Talibanernas maktövertagande i Afghanistan har fördömts av en stor del av omvärlden, men hos vissa afghaner har det funnits hopp om att åtminstone säkerhetsläget skulle förbättras med den fundamentalistiska gruppen vid makten.
Men redan den 26 augusti, knappt två veckor efter att talibanerna tagit makten över landet, dödades över 180 personer när en självmordsbombare attackerade Kabuls flygplats, där tusentals samlats i hopp om att få lämna landet.
Efter de tre terrordåden, som Islamiska statens afghanska gren IS Khorasan tagit på sig, har tilliten till talibanernas förmåga att leda ett land minskat ytterligare.
Dubbelt utsatta
En av de grupper som är mest utsatt är Afghanistans shiamuslimer, som varit måltavla vid flera attacker. Gruppen består till stor del av hazarer, som länge diskriminerats.
Under det förra talibanstyret utsattes de för övergrepp och till och med massavrättningar. Utsattheten fortsatte även under den internationellt erkända regeringen, som tog makten därefter.
Sedan landet återigen hamnat i talibanernas händer har stora grupper hazarer blivit vräkta och tvångsförflyttade. Rapporter från människorättsorganisationen Amnesty pekar på att etniskt motiverade avrättningar fortfarande pågår.
Rädslan och oron är därför stor nu när båda talibanerna styr landet och IS aktivt riktar sig mot gruppen. Av de många afghaner som kommit till Sverige är en stor del just hazarer. Och bland dem växer uppgivenheten.
– För mig är det inte så stor skillnad mellan talibanerna och IS, säger Mohsen, en 27-årig hazar från Afghanistan som bor i Mellansverige.
Talibanernas fiende
Eftersom Mohsen, som egentligen heter någonting annat, fortfarande har sin fru och barn i Kabul vill han inte gå ut med sitt riktiga namn.
IS Khorasan är liksom talibanerna en sunnijihadistisk grupp som inte drar sig för att döda oskyldiga civila. Trots det är talibanrörelsen och IS-K, som gruppen också kallas, svurna fiender.
Terrorgruppen hänvisar ofta till talibanerna som "otrogna" och anser att blotta faktumet att rörelsen suttit vid samma förhandlingsbord som USA gör den till en förrädare.
– IS och talibanerna är två väldigt olika grupper, men hazarerna hotas av båda två, säger Patricia Gossman, biträdande Asienchef och Afghanistanexpert på människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW).
Hotar makten
Då talibanerna ofta lyfter fram just säkerheten som ett skäl till att rörelsen är bäst lämpad att styra landet utgör terrordåden ett större hot för styret än man vill ge sken av, enligt Gossman.
– De har sagt att de har kontroll över dessa grupper, som de kallat för "en huvudvärk". Men det är tydligt att detta är ett mycket större problem än bara en huvudvärk, säger hon.
Genom att peta hål på talibanernas säkerhetsapparat visar terrorgruppen bristerna i deras förmåga att styra landet. Det är ett verkligt problem för talibanerna, säger Gossman.
– Talibanerna är medvetna om att länder som de försöker få investeringar från, som Kina, är väldigt bekymrade över IS närvaro, säger hon.
Mohsen tror inte att talibanerna har tillräcklig makt över landet för att kunna bekämpa IS. Han tvivlar också på att det finns någon vilja att försöka skydda hazarerna.
– Jag tror till och med att de blir mer eller mindre glada när vi dödas, säger Mohsen.