Kina hoppas på talibanskydd mot separatister

Talibanernas maktövertagande i Afghanistan har accepterats av Kina. Men fundamentalistgruppens framfart kan också innebära säkerhetsrisker för Peking.
–Jag tror inte Kina ser USA:s uttåg som odelat positivt, säger FOI-forskaren Oscar Almén.

Talibanernas chefsförhandlare Abdul Ghani Barada med Kinas utrikesminister Wang Yi vid ett möte i Tianjin i Kina den 28 juli. Arkivbild.

Talibanernas chefsförhandlare Abdul Ghani Barada med Kinas utrikesminister Wang Yi vid ett möte i Tianjin i Kina den 28 juli. Arkivbild.

Foto: Li Ran/AP/TT

Afghanistan2021-08-22 07:38

Medan andra länder snabbt evakuerade sin ambassadpersonal i Kabul med flygplan och helikoptrar efter att talibanerna intog staden den 15 augusti har Kinas personal i lugn och ro stannat kvar.

Dagen efter maktövertagandet uttryckte Kina en vilja att fördjupa den "vänliga och samarbetsinriktade" relationen med Afghanistan. I stället för fördömanden av extremiströrelsen sade Kinas talesperson Hua Chunying att landet "respekterar det afghanska folkets rätt att självständigt avgöra sitt öde". Samtidigt har kinesisk statsmedia skadeglatt frossat i prestigeförlusten för USA.

Men att rivalen USA lämnat Afghanistan kan också innebära ett orosmoment för Kina, menar Oscar Almén, forskare med inriktning på Kina vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Kinas absolut största intresse är stabilitet, säger Oscar Almén till TT.

Mardrömsscenario

Frågan är hur talibanerna kommer att förhålla sig till separatistgruppen Östturkestans islamiska rörelse (Etim), som drömmer om att skapa en egen stat för det i Kina förtryckta muslimska minoritetsfolket uigurerna i Xinjiang-provinsen. Kina oroas över att Afghanistan nu kan bli en bas för liknande grupper, och hade frågan högt på agendan under sina samtal med talibanerna i juli.

– Ett mardrömsscenario för Kina är om Etim kan fortsätta att verka och påverka Xinjiang-provinsen, och att radikal islamism sprider sig i andra delar av regionen, säger Oscar Almén.

Drömscenariot för Peking vore om talibanerna är så pass intresserade av kinesiskt kapital att de offrar sitt stöd för Östturkestans islamiska rörelse, trots att Kina internerar muslimer i Xinjiang-provinsen.

– Då skulle Kina få möjlighet att bli av med terrorhotet och öka sitt inflytande i Afghanistan. Men det bygger helt på att talibanerna agerar annorlunda än vad de gjort tidigare, säger Oscar Almén.

Hoppas på investeringar

Talibanerna hoppas i sin tur på kinesiska investeringar och att kunna dra in pengar genom Afghanistans naturresurser, som koppargruvor och de jordartsmetaller som används i mobiltelefoner.

– Därför har talibanerna uttalat att Afghanistan inte kommer vara en bas för hot mot Kina, säger Oscar Almén, och fortsätter:

– Sedan är frågan hur mycket det går att lita på och hur stor kontroll talibanerna har över olika grupperingar i Afghanistan.

På hemmaplan har Kina målat upp USA:s kaosartade uttåg från Afghanistan som ett tecken på att den amerikanska världsdominansen är ett passerat kapitel.

– Medier har pekat på att USA inte kan skydda sina intressen internationellt och att inte heller Taiwan kan räkna med amerikanskt stöd, säger Oscar Almén.

Frigör resurser

Samtidigt kan USA:s uttåg ur Afghanistan frigöra resurser till landets allierade i Asien, och att stå emot ett allt starkare Kina. Afghanistan har varit ett av få områden där USA och Kina haft gemensamma intressen.

– Båda länderna vill undvika instabilitet och islamsk fundamentalism i regionen, säger Oscar Almén.

Bland de ekonomiska intressen som Kina vill skydda i regionen finns jätteprojektet BRI (Belt and Road Initiative, ofta kallat Nya sidenvägen) som innebär en handelskorridor mot Mellanöstern och Europa.

– Huvudfrågan för Kina är om det går att locka talibanerna tillräckligt med ekonomiska medel för att de inte ska agera mot Kinas intressen genom att sprida islamism, skapa regional instabilitet och skydda uigurer i Afghanistan, säger Oscar Almén.

Fakta: "Nya sidenvägen"

Det som ofta benämns "den nya Sidenvägen", på engelska av Kina kallat Belt and Road Initiative (BRI) på engelska, lanserades av president Xi Jinping i september 2013. Sedan dess har Kina investerat motsvarande flera biljoner, tusentals miljarder, kronor i infrastruktursatsningar i över hundra länder. Det rör sig om allt från hamnar, vägar och järnvägar till elnät och gasledningar.

Satsningen består av sex huvudsakliga rutter – däribland landvägen från Kina till Pakistans kust samt sjövägen från Kina till Europa.

2017 presenterades även planer på en "arktisk sidenväg", en snabbare vattenrutt till Europa som kan bli verklighet när isarna smälter.

Projektet är tänkt att vara färdigställt till 2049, då Folkrepubliken Kina firar 100 år.

Källa: Världsbanken, Landguiden/UI.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!