Löftet sveks – afghanska flickor nekas skolgång

När Afghanistans skolor i veckan öppnades för ny termin skickades tonårsflickorna hem igen, efter en plötslig helomvändning från talibanernas tidigare direktiv om skolgång för alla.
–De svek sitt löfte, säger Yasmine Sherif, chefför FN-fonden Education cannot wait.

En flickskola i afghanska provinsen Herat, en av få platser där flickor får tillgång till motsvarande högstadie- och gymnasieutbildning. Bild från november 2021.

En flickskola i afghanska provinsen Herat, en av få platser där flickor får tillgång till motsvarande högstadie- och gymnasieutbildning. Bild från november 2021.

Foto: Petros Giannakouris/AP/TT

Afghanistan2022-03-25 04:30

Äntligen skulle flickorna utbildas igen.

När talibanerna tog makten över Afghanistan i augusti var utbildningen av landets unga redan satt på is av pandemiskäl. Pojkar och unga män fick däremot snart återgå till skolbänkarna. Och eftersom stora delar av världen, som fördömt den fundamentalistiska extremiströrelsens maktövertagande, krävt bättre villkor för flickor och kvinnor nu än under talibanernas förra tid vid makten (1996–2001) så trodde många att talibanerna helt enkelt inte skulle ha råd att neka flickor rätten att gå i skolan.

Talibanstyret har till exempel sagt att deras kvinnopolitik är "mjukare" nu, och medan de kampanjat för att omvärlden ska slopa sanktionerna och inte längre hålla afghanska medel frysta så har de även lovat att alla flickor ska få utbildas.

– Senast för några veckor sedan sade representanter från utbildningsdepartementet uttryckligen att alla pojkar och flickor snart ska få gå i skolan igen, säger Bérénice Van Den Driessche, som leder norska välgörenhetsorganisationen Flyktinghjelpens (NRC) påverkansarbete i Kabul, Afghanistan.

Religiöst beslut

Och under onsdagen var det dags. Flickor i stora delar av landet gjorde sig redo för att gå tillbaka till skolan för första gången på flera månader. Vissa hade redan tagit sig till klassrummen när det nedslående beskedet kom. Bara yngre flickor tilläts fortsätta skoldagen. Flickor som går i motsvarande sjätte klass och uppåt skickades hem igen.

– Det var den religiösa ledaren i Kandahar som tog beslutet, säger Yasmine Sherif, chef för FN:s globala fond för utbildning i krissituationer, Education cannot wait.

När Yasmine Sherif var i Kabul i höstas träffade hon företrädare för det talibanstyrda utbildningsdepartementet för att kräva att flickor ska tillåtas ta gymnasieexamen. Hon var optimistisk efter mötet, många talibaner verkade uppriktigt positivt inställda till flickors utbildning. Några hade egna döttrar som de ville skulle utbilda sig.

Men:

– Löftet bröts, säger Sherif nu.

Otydliga direktiv

Vissa skolor, främst de som är belägna i storstadsområden och/eller är knutna till utländska välgörenhetsorganisationer, utbildar fortfarande äldre flickor. Men redan före det nya beskedet om förbud fanns flera hinder för äldre flickors skolgång. Vissa regionala ledare har på eget bevåg vägrat tillåta flickor i skolorna, även när det tidigare varit tillåtet från centralt håll.

Talibanerna vill heller inte att män ska tillåtas utbilda flickor, men antalet kvinnliga lärare är relativt få. För många som jobbar inom det offentliga har lönen dessutom uteblivit ända sedan talibanerna tog makten och afghanska medel frystes utomlands.

Fyra miljoner barn i Afghanistan går inte i skolan, enligt Unicef. En majoritet av dem, 60 procent, är flickor.

– De religiösa ledarna vet inte vad Afghanistan behöver. Fortsätter de på den här vägen kommer ingen regering eller organisation ge stöd, säger Yasmine Sherif.

Ställer in samtal

Efter beskedet om att tonårsflickor nekas skolgång ställer USA in planerade samtal med talibanerna i Qatars huvudstad Doha.

– Vi har lämnat återbud till några av våra möten, inklusive planerade möten i Doha, och klargjort att vi ser det här beslutet som en eventuell vändpunkt i vår förbindelse, säger en talesperson för det amerikanska utrikesdepartement enligt AFP.

Fakta: Talibanerna

Talibanrörelsens ideologi kombinerar en extrem och fundamentalistisk tolkning av islam med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.

Ordet taliban betyder ursprungligen student eller sökare på pashtunernas språk pashto.

Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.

Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 började krigsherrar, som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen, vända vapnen mot varandra.

Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul. Den kontrollerade stora delar av landet fram till den USA-ledda invasionen 2001.

Talibanernas maktutövande då var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik och kvinnors frihet inskränktes kraftigt. Kvinnor förbjöds att röra sig fritt utanför hemmet och skolundervisning för flickor stoppades.

Den 15 augusti 2021 tog talibanerna återigen makten över Afghanistan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!