Rysk oro bakom talibanmöten i Moskva

Talibanernas framryckning skapar huvudvärk i Kreml. Oron för ökad regional osäkerhet ligger bakom allt tätare ryska möten med den terrorstämplade rörelsen.
–Det handlar om nationella säkerhetsintressen och pragmatisk utrikespolitik, säger Rysslandskännaren Gudrun Persson.

En delegation med talibaner höll presskonferens i Moskva i förra veckan.

En delegation med talibaner höll presskonferens i Moskva i förra veckan.

Foto: Aleksandr Zemlianitjenko/AP/TT

Afghanistan2021-07-15 04:30

Det är USA:s längsta krig. Men nu har omkring 90 procent av de amerikanska soldaterna lämnat Afghanistan – sedan president Joe Biden beordrat reträtt. Han har lovat fortsatt uppbackning av den afghanska ledningen, men de USA-stödda fredssamtalen mellan regeringen i Kabul och talibanerna har inte varit framgångsrika.

I stället har talibanerna stärkt sina positioner i takt med att USA:s soldater dragit sig tillbaka. Förra veckan påstod den militanta rörelsen att den kontrollerar 85 procent av territoriet – en siffra som dock har ifrågasatts och är svår att verifiera.

Tar emot talibaner

Talibanernas uppmärksammade uttalande gjordes på en presskonferens i Moskva. Delegationens besök var det tredje bara i år – trots att Ryssland har terrorstämplat rörelsen. Moskva, som utkämpade ett tioårigt krig i Afghanistan som slutade i och med de sovjetiska soldaternas tillbakadragande 1989, har gjort diplomatisk comeback som medlare i konflikten.

– När USA drar sig tillbaka skapas ett tomrum där Ryssland ser en möjlighet att knyta goda kontakter med olika makter i Afghanistan, för att behålla inflytande oavsett vem som dominerar, säger Jakob Hedenskog, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Ryssland har stått värd för flera fredssamtal där talibanerna har deltagit, senast i mars.

– Det är en del av de ryska diplomatiska försöken, att spela en konstruktiv roll och Ryssland har tagit en mängd olika initiativ till fredssamtal. Det är en pragmatisk utrikespolitik, då de nationella säkerhetsintressena tar över, säger Gudrun Persson, Rysslandskännare och forskningsledare på FOI.

Oro för osäkerhet

Ryska företrädare har uttryckt oro över att talibanrörelsens framryckningar ska destabilisera tidigare sovjetiska stater i Centralasien, norr om Afghanistan.

Tadzjikistan har skickat 20 000 soldater till gränsområdet, sedan talibanerna tagit över områden på den afghanska sidan. Ryssland har sin största militärbas utanför landets gränser just i Tadzjikistan, och har uttryckt beredskap att hjälpa de centralasiatiska länderna inom ramen för säkerhetsorganisationen CSTO.

– Vi kan komma att använda den ryska militärbasens kapacitet för att skydda våra allierade, har Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sagt.

Men i Moskva lovade talibanerna att inte attackera gränsen till Tadzjikistan.

– Ryssland ser Afghanistan som en potentiell destabiliserande faktor i Centralasien och vill säkerställa att talibanerna inte går över några gränser utan håller sig i Afghanistan. Då gäller det att försöka påverka och agera konstruktivt så att det ska vara någorlunda stabilt i Afghanistan, säger Persson.

I den ryska säkerhetsstrategin nämns också Afghanistan som en potentiell källa till internationell terrorism och extremism.

– Ryssland har ett väldigt starkt intresse av att försöka förhindra det. Då har man olika diplomatiska möjligheter. Det finns av historiska skäl ingen rysk benägenhet att gå in militärt i Afghanistan, säger Persson.

Vill stoppa knarket

Dessutom står Afghanistan för 90 procent av världens heroinproduktion. Därifrån transporteras narkotika genom Ryssland till Västeuropa, via Centralasien.

– Ryssland försöker få stopp på narkotikasmugglingen som har varit ett väldigt stort problem, säger Persson.

Men Ryssland och talibanerna har också ett gemensamt intresse: kampen mot extremiströrelsen IS i Afghanistan.

– Vi ska vidta alla åtgärder för att förhindra IS från att driva sin verksamhet på afghanskt territorium, sade talibanrepresentanten Shahabuddin Delawar i Moskva.

Fakta: Rysslands relation till Afghanistan

1978 tog det kommunistiska partiet PDPA makten i Afghanistan genom en blodig militärkupp. Partiet knöt landet nära Sovjetunionen genom ett vänskaps- och samarbetsavtal.

Regeringen försökte med bryska metoder genomföra en snabb jordreform och en alfabetiseringskampanj, men kom i konflikt med klanledare och konservativa islamiska grupper. Väpnat motstånd utbröt i flera provinser.

Sovjetunionen oroades av att regimen försvagades och invaderade Afghanistan 1979. Styrkorna drogs tillbaka 1989.

2010 ingick Ryssland ett avtal med försvarsalliansen Nato om rysk hjälp med att bygga upp den afghanska armén och bekämpa narkotikasmugglingen.

Ryssland har också tagit initiativ till en rad samarbetsprojekt mellan Afghanistan och republikerna i Centralasien, bland annat inom energi och infrastruktur, såväl som fredssamtal mellan Afghanistan och talibanerna där Kina, Pakistan och företrädare från USA också har deltagit.

Källa: Landguiden/UI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!