Här i bergen, i provinsen Badghis i nordvästra Afghanistan, har hjälpen haft svårt att nå fram de senaste 20 åren.

– Vi hör berättelser om människor som kokar gräs för att överleva i de mest svåråtkomliga distrikten, berättar Jakob Wernerman för TT när han är på resande fot i Afghanistan.

Sedan striderna upphört har nödhjälpen även börjat nå hit. Men behoven är enorma. För många består den dagliga födan endast av bröd. Barn skickas i väg på milslånga turer i jakt på rent vatten.

– Situationen är så allvarlig att människor är beredda att ta till de mest extrema metoder för att överleva, säger Wernerman, som besökt läger för internflyktingar och delar av FN:s livsmedelsprogram WFP.

Särskilt kvinnor och barn har det svårt. I många samhällen har männen gett sig av för att tjäna pengar att skicka hem.

– Här bor nästan bara kvinnor, barn och gamla gubbar.

Säljer allt för mat

För att klara sig säljer de fattiga familjerna allt av värde. Först möblerna. Sedan motorcykeln, kläderna och åsnan.

– När man har sålt allting säljer man kroppsdelar, sina egna organ, för att få pengar till mat.

Svårt undernärda barn tilldelas näringspaket med högenergikakor för att komma på fötter.

– Vi hör att många mödrar säljer medicineringen för att få pengar till mat till de andra barnen i familjen, säger Wernerman.

Han träffar mammor som sålt sina döttrar som spädbarn för att rädda familjen från svält.

– De berättade att de får 20 000 kronor för en dotter. Ett barn mindre är också en mun mindre att mätta.

Tio till tolv år gamla

Köparen är ofta en äldre man som tar in flickorna i sina familjer där de får mat.

– Tills de är tillräckligt gamla att giftas bort, antingen med den gamla gubben eller med en annan man i familjen.

Sedan blir de gravida, och föder barn.

– En av de kliniker vi besökte hade sett mödrar så unga som tio till tolv år gamla. Men det finns berättelser i distriktet om mödrar som är sex till åtta år gamla. Barn som föder barn, med svåra komplikationer.

23 miljoner i hungersnöd

Närmare 23 miljoner människor i Afghanistan – omkring 55 procent av befolkningen – befinner sig i allvarlig hungersnöd, enligt FN.

Jakob Wernerman beskriver situationen som en "perfekt storm" av lidande.

– Det är inte bara ett resultat av vad som hände i augusti förra året.

Efter decennier av krig med utbredd fattigdom står Afghanistan inför svår återkommande torka. Sedan talibanernas maktövertagande har ekonomin kollapsat. Det råder brist på mat, mediciner och kontanter.

Internationellt bistånd stod under den USA-stödda administrationen för 80 procent av landets budget och 40 procent av BNP. Sverige, likt Världsbanken, har stoppat alla pengar som gick via den afghanska staten.

Delar av biståndet har ställts om till humanitära insatser. Kortsiktig hjälp – till akuta behov, som nu befaras öka dramatiskt.

– Finansieringen för att upprätthålla akut matstöd till befolkningen är ett stort problem. Det är extremt dyrt och extremt komplicerat, säger Wernerman.

Talibaner lägger sig i

TT: Hur ställer sig talibanerna till hjälpen?

– Tillträdet för humanitära aktörer har dramatiskt förbättrats då det inte längre pågår strider. Och talibanerna är måna om att befolkningen inte ska svälta ihjäl.

Men det sker inte utan problem, säger han. Till exempel vill talibanerna inte tillåta kvinnliga hjälparbetare.

– Talibanerna lägger sig inte sällan i och försvårar arbetet. Det är en svår miljö att arbeta i, men överlag fungerar det.

TT: Finns det en risk att hjälpen indirekt stöttar talibanerna?

– Så kan man inte tänka. Vi kan inte se på när människor svälter till döds.

Hjälporganisationerna är neutrala och oberoende och jobbar inte efter talibanernas villkor, understryker Wernerman.

– Jag är imponerad av hur väl man står upp mot talibanernas försök att påverka.

Oro i skuggan av Ukraina

Sveriges humanitära stöd till Afghanistan uppgick till över 300 miljoner kronor förra året. För 2022 har 245 miljoner kronor betalats ut, mer kan tillkomma.

Mat, vatten, sjukvård och skyddsinsatser för barn, särskilt flickor, är av högsta prioritet.

– Det svenska biståndet och skattebetalarnas pengar går bland annat till att säkerställa att miljontals människor får mat på bordet, så att de inte behöver ta till extrema åtgärder för att försörja sin familj.

Det finns en oro inom FN att mobiliseringen till de stora humanitära behoven efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina ska påverka möjligheten att finansiera nödhjälp i andra delar av världen.

I förra veckan samlade FN:s givarkonferens in 2,4 miljarder dollar till Afghanistan, efter en rekordstor FN-appell om 4,4 miljarder dollar, motsvarande 41,2 miljarder kronor.

– Man är lättad över att man fick in mer än vad man hade trott, även om det var strax över hälften av det som behövs, säger Wernerman.