Trots att talibanerna har tagit kontroll över Afghanistans största städer, inklusive huvudstaden Kabul, kommer biståndet inte att upphöra. Det meddelade utrikesminister Ann Linde (S) på en pressträff på måndagen.
Men Per Olsson Fridh (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete, säger till TT att biståndet måste skäras ned med anledning av talibanernas maktövertagande.
Exakta siffror ber regeringen att få återkomma till efter att ha analyserat läget. Men ungefär hälften av det bistånd Sverige har fördelat i Afghanistan de senaste åren har gjorts i samarbete med Världsbanken, i ett försök att stödja byggandet av offentliga demokratiska institutioner i landet, klargör han.
– Detta är institutioner som talibanerna nu kommer att ha kontroll över. Därför är det uteslutet att fortsätta den typen av stöd.
Fortsatt solidaritet
Afghanistan har levt med konflikt i över 40 år och nästan 90 procent av befolkningen lever under eller på fattigdomsgränsen. Därtill är landet svårt drabbat av torka, hunger och inte minst den rådande pandemin.
– Nu har de också ett talibanstyre framför sig. Situationen är otroligt svår och svenskt bistånd behövs. Vi bedriver bistånd i Afghanistan för att vi är i solidaritet med befolkningen och det ska vi fortsätta att vara, säger Per Olsson Fridh.
Tillsammans med partners på plats undersöker regeringen hur medlen i största möjliga mån kan omfördelas till andra insatser i landet.
– Det vi vet och ser är att de humanitära behoven ökar och kommer att fortsätta att öka under talibanstyret. Därför kan vi behöva öka våra humanitära anslag.
Har lyckats förr
TT: Hur säkerställer ni att de pengarna inte hamnar hos talibanerna?
– Vi har stor erfarenhet av att jobba i svåra och riktigt svåra kontexter där det saknas offentliga institutioner och där det inte finns en fungerade stat. Vi lyckas få ut humanitärt stöd i de miljöerna och det kommer vi lyckas med också i Afghanistan.
Olsson Fridh pekar på FN:s livsmedelsprogram. Vidare lyfter han fram arbetet med utvecklingsbistånd samt stöd till flickors utbildning och mödravård som bland andra Svenska Afghanistankommittén stått för under flera årtionden.
– Det har de gjort också under tidigare talibanstyren, och lyckats med det. Med de erfarenheterna att bygga på så måste vi försöka.
– Varje flicka som lär sig läsa i Afghanistan är ett motstånd mot talibanerna. Där kan biståndet spela en viktig roll, tillägger Olsson Fridh.
Inget till talibanerna
TT: Vilka strategier användes då och vilka vägar fanns det för att nå fram till de utsatta grupperna?
– Det handlar om att se till att överföringar av medel går direkt till aktörer som vi vet kan genomföra verksamhet. Och det är en ytterst liten andel av det totala svenska biståndet som går via statliga institutioner i dag. Vi har mer erfarenhet av att jobba direkt med lokala aktörer och det vi kommer att ha nytta av i det läget som Afghanistan nu går in i.
TT: Räknar ni med att delar av det svenska biståndet går till mutor eller andra insatser för att blidka talibanstyret?
– Tvärtom utgår jag från att inga av de svenska biståndsmedlen används till den typen av insatser. Det ska de inte göra och det gör de inte heller, säger Per Olsson Fridh.