Talibaner intar Afghanistans näst största stad

Talibanernas offensiva blixtkrig har nått storstaden Kandahar som nu fallit. Därmed kontrollerar den militanta islamistgruppen tolv provinshuvudstäder i Afghanistan, sedan också Gahzni och Herat intagits. USA börjar att ta hem ambassadpersonal från Kabul, och experter befarar att huvudstaden kan falla inom veckor.

Talibaner patrullerar i provinshuvudstaden Farah, som nyligen intogs av den fundamentalistiska rörelsen.

Talibaner patrullerar i provinshuvudstaden Farah, som nyligen intogs av den fundamentalistiska rörelsen.

Foto: Mohammad Asif Khan/AP/TT

Afghanistan2021-08-12 05:31

På torsdagen föll landets tredje största stad Herat talibanernas händer. Och sent på kvällen rapporterade nyhetsbyrån AP på sin hemsida att även Kandahar hade erövrats. Uppgiften kom från lokala tjänstemän i provinsen med samma namn.

Därmed kontrollerar talibanerna 12 av landets 34 provinshuvudstäder.

USA:s utrikesdepartement meddelade på kvällen att man börjar evakuera ambassaden i Kabul och flyga hem personal:

– Vi går ned till en mindre diplomatisk närvaro med anledning av det nuvarande säkerhetsläget, sade utrikesdepartementets talesperson Ned Price på en pressträff.

3 000 soldater

Försvarshögkvarteret Pentagon meddelar att 3 000 soldater ska bistå i insatsen. De första trupperna anländer om 24 till 48 timmar, säger talespersonen John Kirby. Enligt medieuppgifter blir Kabuls flygplats bas för trupperna. Kirby bekräftar bara att soldaterna ska landsättas där.

– Det låter som ett räddningsuppdrag. Det visar hur allvarligt läget är, säger Jan Hallenberg, expert på USA:s utrikes-och säkerhetspolitik och forskningsledare på Utrikespolitiska institutet till TT.

Beslutet rör främst Kabulambassadens civila personal. Hur stora delar av personalen som lämnar meddelades inte på pressträffen. Ambassaden ska däremot vara fortsatt öppen och verksam.

Strax efter det amerikanska beskedet kom Storbritannien med ett likartat. 600 brittiska soldater skickas till Afghanistan för att "stötta den diplomatiska närvaron" och "hjälpa brittiska medborgare att lämna", meddelar försvarsminister Ben Wallace.

EU har uttalat sig utifrån scenariot att talibanerna tar officiell makt över landet. Utrikeschef Josep Borrell säger i ett uttalande att en nation under deras våld kommer att frysas ut och inte erkännas av EU.

Fortsatt fall

Tidigare under dagen föll även Ghazni, som ligger blott 15 mil sydväst om huvudstaden och är en strategiskt viktig stad, belägen vid en motorväg som förbinder Kabul med den sydliga storstaden Kandahar. Även där rasar intensiva strider mellan talibaner och regeringsstyrkor.

Enligt Jan Hallenberg är ett amerikanskt återintåg det enda som skulle kunna stoppa talibanerna. Men det skulle i så fall behöva föregås av en jättelik humanitär katastrof.

– Om Kabul fullständigt faller samman i närtid, om vi ser förfärligt mänskligt lidande på tv och amerikanska diplomater evakueras med helikopter, då måste kanske president Joe Biden göra någonting. Men det vore ändå väldigt osannolikt, säger han.

De flesta intagna huvudorterna ligger i de norra delarna av landet, där rörelsen tidigare haft svårt att få fäste.

Uppgörelse på bordet?

Islamisterna siktar in sig på att även inta den största staden i norr, Mazar-e Sharif. Afghanistans president Ashraf Ghani flög i onsdags dit för att försöka engagera lokala krigsherrar i försvaret av staden.

Den pressade centralregeringen uppges ha erbjudit talibanerna en uppgörelse om maktdelning, enligt en källa som citeras av nyhetsbyrån AFP. Förslaget ska ha förts fram av regeringssidans förhandlare via medlare under samtal i Qatar.

– Förslaget innebär att talibanerna får del av makten i utbyte mot ett stopp för våldsamheterna i landet, säger källan i regeringssidans förhandlingsteam.

Men varför skulle talibanerna gå med på detta? frågar sig Jan Hallenberg.

– De kommer inte ge sig förrän de tar över makten. Och varför skulle de, de håller ju på att vinna, säger han.

Bedömare räknade med att talibanerna skulle vinna mark då de USA-ledda utländska styrkorna i maj påbörjade sitt uttåg ur landet. Men många har chockats över islamisternas snabba framgångar.

Befaras ta Kabul

Talibanerna kontrollerade de flesta delarna av Afghanistan mellan 1996 och 2001, då dess djupt konservativa styre störtades i den USA-ledda invasionen som följde på 11 september-attackerna.

USA har inga planer på att hejda sitt tillbakadragande 20 år senare, som ska vara fullbordat inom några veckor. President Joe Biden sade häromdagen att det är upp till de afghanska styrkorna att själva försvara sig.

Än så länge fortsätter dock USA, nu med bas utanför landet, att ge visst flygunderstöd till den afghanska regeringen.

Men Washington tycks inte ha några större förhoppningar om att talibanerna kan tryckas tillbaka. En försvarskälla uppger för Reuters att en amerikansk underrättelseanalys bedömer att talibanerna, som ett av flera möjliga scenarier, kan omringa Kabul om en månad och möjligen till och med inta staden inom tre månader.

– Jag fruktar att Kabul kan falla om bara några veckor, säger Jan Hallenberg.

Fakta: Talibanerna

Talibanrörelsens ideologi kombinerar en fundamentalistisk islamtolkning med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.

Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades långt tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.

Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 följde det så kallade fortsättningskriget, då de krigsherrar som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen vände vapnen mot varandra.

Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul och kontrollerade fram till den USA-ledda invasionen 2001 den stora merparten av landet.

Talibanernas maktutövande var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik, kvinnors frihet inskränktes kraftigt och skolundervisning för flickor stoppades.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!