Under den extremreligiösa regimen 1996–2001 fick flickor över nio år inte gå i skola. De berömda jättebuddhorna vid staden Bamiyan sprängdes. Musik och den populära drakflygningen, som senare blev världskänd via boken och filmen The Kite Runner (Flyga drake), förbjöds.
Nu är extremisterna åter på frammarsch. Men hur vill de styra nu?
– Talibanerna har ganska tydligt förändrat sin retorik de senaste 20 åren, säger Klas Bjurström, senior strategisk rådgivare på SAK som driver skolor och sjukvård i stora delar av Afghanistan.
Vill ha uppgörelse
Nu erkänner talibanerna flickors rätt till utbildning, även högre sådan, och kvinnors rätt att arbeta utanför hemmet.
På en presskonferens i Moskva i fredags försäkrade företrädare för rörelsen att utbildnings- och vårdsektorn ska få fortsätta som vanligt i områden de tar över.
Och deras ambitioner har, enligt talibanerna själva, ändrats på flera sätt.
– De hävdar att de inte är ute efter att bli statsapparaten, de säger att de är ute efter en afghansk uppgörelse om hur landet ska styras, säger Klas Bjurström.
Gamla takter
Det innebär att de säger sig vara öppna för andra styrelseskick än det emirat – ett land med islamiska prinsar som härskare – de själva föredrar.
– Det är svårt att veta vad det innebär, säger Bjurström.
Om man ser på vad talibanerna faktiskt gör sitter mycket av de gamla takterna i, enligt Bjurström. Han tar ett exempel:
– De kan säga att flickor har rätt till utbildning, men om det inte finns kvinnliga lärare med examen så kan vi inte låta flickorna gå i skolan.
Många miljoner elever
Men han betonar att det – trots kriget – hänt mycket positivt sedan den förra talibandiktaturen, vilket ändå inger hopp.
– Framtiden kommer att byggas av de barn som har gått i skola de senaste 20 åren, och det är många miljoner som gjort det.
– Det är de framstegen som man behöver bevaka och ge uppbackning åt under den kommande tiden.
