Sedan maktövertagandet för snart två år sedan har Afghanistans extremreligiösa styre "uppvisat ett i det närmaste enat fokus på att införa regler som i praktiken gör de flesta kvinnor och flickor till fångar i hemmen", skriver FN:s kontor i Kabul på Internationella kvinnodagen.

Det innebär att Afghanistan även i år är "det mest förtryckande landet i världen" för kvinnor, konstaterar kontorets chef Roza Otunbajeva.

Och hon påminner om att det drabbar landet som helhet.

– Det är ett kolossalt nationellt självskadebeteende. Det dömer inte bara kvinnor och flickor, utan alla afghaner, till fattigdom och biståndsberoende i generationer framåt, säger hon enligt kommunikén.

Ingen dag att fira

Ett visst mått av yrkesarbetande, exempelvis väva mattor, är fortfarande tillåtet för kvinnor. Och ungefär 200 kvinnliga småföretagare har till årets kvinnodag skapat en utställning med sina produkter i Kabul. De beskriver att maktskiftet sommaren 2021 lett till sämre affärsmöjligheter, och för deras del är den 8 mars inte mycket att fira.

– Kvinnor här kan inte utöva sina rättigheter, kan inte fira kvinnodagen. Vi kan varken gå i skola, på universitet eller gå till något jobb, så jag tycker inte att vi har någon dag att högtidlighålla, säger företagaren Tamkin Rahimi till nyhetsbyrån AP.

Talibanerna är trogna en extrem och gammaldags tolkning av islam, men har lämnat spretiga signaler om jämställdhet. I en del fall hävdar de att restriktioner för kvinnor bara är tillfälliga, exempelvis för att det har brutits mot regler för hur den muslimska sjalen ska bäras eller kring hur könen ska vara uppdelade i det offentliga livet.

Kvinnodepartement borta

Det har dock blivit en ond cirkel, när kvinnor inte kan jobba som lärare eller vårdpersonal drabbar det andra flickor och kvinnor som då inte får utbildning och sjukvård.

Och myndigheter och tjänster till hjälp för utsatta kvinnor har försvunnit. Åren 2001 till 2021 hade Afghanistan ett särskilt departement för kvinnofrågor, men det är nu borta, liksom landets människorättskommission. Även ett rikstäckande samarbete för skyddade boenden har i stort sett kollapsat, skriver nyhetsbyrån AFP, som också rapporterar att talibanerna börjat "annullera" skilsmässor.

Advokaten Nazifa kunde tidigare hjälpa kvinnor som ville lämna våldsamma makar.

– När det inte finns någon harmoni i relationen make-maka tillåter även islam skilsmässa, säger hon till AFP.

Bara i två fall

Sådana fall hanterades tidigare i "familjedomstolar", men de finns inte längre. En annan advokat berättar att talibanernas domstolar bara ger kvinnor skilsmässa i två situationer: om mannen är diagnostiserad drogmissbrukare eller om han har flytt landet.

– I fall med våld i hushållet eller när maken inte går med på skilsmässa, så säger domstolarna inte ja.

AFP har träffat flera kvinnor som efter maktskiftet tvingades flytta tillbaka till män de flytt ifrån.

– Mina döttrar och jag grät så mycket den dagen, berättar Marwa, 40, om beskedet från de nya makthavarna att hennes skilsmässa hade "annullerats".

"Vi kan svälta"

Hennes man var och är mycket våldsam.

– Han slet så i mitt hår att jag blev delvis skallig. Han slog mig så mycket att alla mina tänder är trasiga.

Hon såg ingen annan utväg än att trotsa omgivningen och fly igen, och lever nu i hemlighet hos en släkting tiotals mil från den forne maken. Alla hennes åtta barn – två söner och sex döttrar – har fejkade namn, och lever i skräck för upptäckt.

– Ingen känner oss här, inte ens grannarna, säger Marwa till AFP.

– Men barnen säger, "mamma, vi kan svälta – det viktigaste är att vi inte blir slagna".