Toppmötet invigdes av Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed, som själv är utsatt för internationell kritik för den utdragna och dödliga konflikten i och om Tigrayregionen.
Men Ahmed valde en krävande ton i inledningsanförandet, då han uppmanade de afrikanska länderna att gemensamt trycka på för ökat internationellt inflytande:
– I dag, sju årtionden efter skapandet av FN, så har Afrika en fortfarande en underställd ställning, utan betydande inflytande eller en viktig roll i det internationella styret, sade Ahmed och krävde minst två permanenta platser i FN:s säkerhetsråd.
Rådet har för närvarande 15 medlemmar, där endast USA, Kina, Ryssland, Frankrike och Storbritannien har permanenta platser.
FN-chef via video
Även FN:s generalsekreterare António Guterres medverkade i öppningsceremonin via videolänk från högkvarteret i New York. Han konstaterade att "orättvisor är djupt inrotade i det globala systemet".
Men AU, som fyller 20 år i juli, har ställts inför en rad problem sedan militär tagit över makten i flera medlemsländer. Unionen utesluter tillfälligt de länder där statskupper genomförts.
Senast suspenderades Burkina Faso, sedan militär störtat den sittande presidenten Roch Marc Christian Kaboré.
Kuppvåg började i Mali
En våg av kupper inleddes 2020 då militär tog makten i Mali, följt av en statskupp i Guinea följande år. I januari störtades regimen i en kupp i Burkina Faso. Däremot misslyckades ett kuppförsök i Guinea-Bissau i januari i år.
Dessutom pågår interna strider i bland annat Moçambique och Etiopien. Men diskussionerna om läget i länderna väntas ske bakom stängda dörrar.