Att tisdagens möte mellan EU:s och västra Balkans ledare hölls i just Albaniens huvudstad hyllades som en symbolisk handling och väckte förhoppningar på västra Balkan, en region vars sex länder i åratal har knackat förgäves på EU:s dörr.
Men efter mötet är statsminister Ulf Kristersson (M) skeptisk. Mycket återstår innan Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien kan anses uppfylla EU:s villkor, säger han. Samtidigt är det kanske viktigare än någonsin att knyta länderna på västra Balkan närmare EU.
– Tittar man på migrationsströmmar så är det alldeles uppenbart att det finns stora risker för EU att ha fortsatt instabilitet i den här delen av Europa, säger han och fortsätter:
– Antingen så kan vi exportera stabilitet och ordning till en del av Europa som behöver mer av det, annars kommer vi få importera oordning och stora problem som vi gör i dag.
Stort för Albanien
Från en svensk horisont finns det starka skäl att stärka samarbetet med västra Balkan, enligt statsministern som säger att många problem – vapen, droger, olaglig migration – kommer till Sverige via västra Balkan.
– Vi har så många problem i Europa som bara går att lösa om också den här delen av Europa får ordning och stabilitet, säger Kristersson.
För Albanien, som fram till 1990 var så gott som avskuret från resten av Europa och världen under kommunistdiktatorn Enver Hoxhas auktoritära styre, var toppmötet mellan EU:s och västra Balkans ledare en enorm begivenhet. Premiärminister Edi Rama kallade det "den viktigaste händelsen någonsin" för Albaniens internationella relationer.
Rama har tidigare kritiserat EU för att släpa fötterna efter sig när det kommer till att godkänna nya medlemsstater. Vissa av länderna på västra Balkan har stått i EU:s väntrum i över tio år – Nordmakedonien i hela 18. Framför allt kvarstår frågetecken kring rättssäkerhet, korruption och organiserad brottslighet i de sex länderna. EU har också meddelat att länderna måste stärka pressfriheten för att välkomnas in i Bryssels värme.
EU i stället för Ryssland
Samtidigt har Rysslands invasion av Ukraina förtydligat behovet av starka allianser. Att lägga EU-mötet i Tirana – och bland annat skriva under ett symboliskt avtal om lägre roamingkostnader mellan EU och västra Balkan – ses av bedömare som ett köttben avsett att tillfälligt mätta regionen och se till att de inte börjar leta sig andra vänner. Framför allt vill EU se till att ryska och kinesiska intressen håller sig borta – och i första hand är det Serbiens varma relation med Kreml som väcker europeisk oro.
– Det är alldeles uppenbart att andra länder vill utöva inflytande. Det finns starka europeiska skäl att se till att länder som i dag inte är i gemenskapen men som vill komma in också har goda möjligheter, men lika starka skäl att se till att de länder som kommer in är kapabla att leva upp till de tuffa villkor som finns, säger Ulf Kristersson.
Energikrisen stod också på agendan för EU- och Balkanledarna. EU utlovade ett stödpaket om en miljard euro för att hjälpa västra Balkan, vars sex länder återkommande placerar sig högt på topplistorna över Europas fattigaste länder, igenom krisen och stötta förnybara energilösningar.
Migrationsläget var en annan huvudfråga under mötet, då antalet människor som försöker ta sig till EU via just västra Balkan har stigit kraftigt det senaste året. Under måndagen lanserade EU en krisplan bestående av bland annat tuffare kontroller vid gränserna och ökat återsändande för att tackla de ökande flyktingströmmarna.