Arbetsvillkoren för slakteriarbetare i Tyskland har diskuterats i åratal, men det krävdes en pandemi för att få bollen i rullning.

I april smittades runt 300 personer av coronaviruset på ett slakteri i Birkenfeld, över 200 av dem rumäner. I början av maj testades över 250 personer positivt för corona på köttjätten Westfleischs anläggning i Coesfeld, och i början av veckan stängdes samma företags slakteri i Dissen, sedan ett hundratal bekräftats smittade.

Östeuropéer gör grovjobb

Nu lovar tyska regeringen krafttag mot missförhållanden i köttindustrin. Det nuvarande systemet, där östeuropeiska gästarbetare anställda i bemanningsliknande företag gör mycket av grovjobbet, ska förbjudas.

– Köttindustrin är viktig för vårt land. Men vi kan inte tolerera en affärsmodell som accepterar utnyttjande av människor och spridandet av pandemier, säger arbetsmarknadsminister Hubertus Heil vid en presskonferens.

I stället måste köttföretagen som regel själva anställa sin personal, även om undantag kan göras för småskaliga verksamheter. Antalet inspektioner på slakterierna ska öka, och bötesbeloppen för brott mot reglerna höjas.

"Som arbetsförmedlingar"

Förändringen kan göra stor skillnad, eftersom huvudskälet till de dåliga förhållandena i branschen är just det nuvarande systemet med entreprenadarbete, enligt Anke Hassel, professor i offentlig förvaltning på Hertie School i Berlin.

– Slakterierna drivs av tyska företag, som har egna anställda, men själva slaktandet, styckandet och transporterandet läggs ofta ut på andra firmor. De här företagen är ofta från Östeuropa och fungerar lite som arbetsförmedlingar. De hämtar anställda i Rumänien och Bulgarien och skickar till Tyskland för en viss tid, säger Hassel, som forskar om köttindustrin, till TT.

Bor på liten yta

Gästarbetarna bor tillsammans på liten yta, ibland uppemot sju personer i samma rum, enligt Hassel. De har rätt till den lagstadgade lägstalönen på drygt 9 euro i timmen, men har inte tillgång till det tyska socialförsäkringssystemet. Skadar de sig skickas de hem och tas om hand av sjukvården i sina hemländer, som håller betydligt lägre standard än den tyska.

– Det har gjorts flera försök att reglera köttindustrin. Branschen säger "ja, vi tar hand om det", och det stämmer att lönerna blivit bättre, men varken själva systemet eller arbetsgivarnas ansvar har förändrats, säger hon.

Nu kan det alltså bli ändring på det. Men frågan är inte okomplicerad. De låga lönerna har gjort den tyska köttnäringen till en stor exportmarknad, och möjliggjort låga priser för tyska konsumenter. Att ha råd med schnitzel får inte bli en klassfråga, säger vänsterpartiet Die Linkes gruppledare Dietmar Bartsch till tidningen Die Welt.

Låga matpriser populärt

Frågan om köttpriser är ett minfält för politiken, enligt Anke Hassel.

– Det finns en diskussion, men den är väldigt svår att föra, eftersom politiker blir populära om de lovar konsumenterna låga matpriser.

De nya reglerna väntas träda i kraft vid årsskiftet.