Sydstatsbaser bakom Trumps veto

Försvarsbudgeten innehöll krav på att militärbaser som namngetts efter sydstatsgeneraler – för många i USA en symbol för rasism och segregation – skulle döpas om. Det gillade inte president Donald Trump och lade in sitt veto. Nu har över 100 av hans partikamrater röstat för att häva vetot.

President Donald Trump med sin fru Melania Trump på en bild tagen den 23 december.

President Donald Trump med sin fru Melania Trump på en bild tagen den 23 december.

Foto: Evan Vucci/AP/TT

Arbetsmarknad2020-12-29 00:20

Omröstningen i representanthuset slutade 322-87 och föll därmed inom ramarna för den två tredjedelsmajoritet som krävs för att köra över ett presidentveto. Vid sidan av demokraterna röstade 109 republikaner för att häva Trumps beslut och ge grönt ljus för försvarsbudgeten.

– Förändring behövs. Vi är (Abraham) Lincolns parti, partiet som avskaffade slaveriet. . . Vi borde stå på rätt sida i den här frågan, förklarade Trumps partikamrat, kongressledamoten Don Bacon från Nebraska, tidigare i år sin inställning för tidningen The New York Times.

Skydd för sociala medier?

Vid sidan av namnändringen vill den avgående presidenten få till en skrivning om upphävt juridiskt skydd för sociala medier i försvarsbudgeten. Skyddet, kallat Section 230, innebär att bolag som Twitter inte kan stämmas för inlägg som användare gör.

Trump har utmålat Section 230 som farlig, ett allvarligt hot mot nationell säkerhet och valsäkerhet, och kallat skrivningen för ett "näringslivets socialbidrag", rapporterar webbtidningen Politico.

Den 740 miljarder dollar (nära 6 100 miljarder kronor) tunga försvarsbudgeten innehåller dock även löneökningar för USA:s miljontals försvarsanställda, en fråga som traditionellt legat Republikanerna varmt om hjärtat. Frågan går nu vidare till senaten där det är oklart om den majoritet som krävs för att häva vetot går att samla. Sker det blir försvarsbudgeten det första av Trumps nio veton som kongressen kör över.

Större checkar

Vid representanthusets möte skedde också det ovanliga att Demokraterna bildade allians med president Trump för att höja checkbeloppet i det coronastödpaket som presidenten häromdagen till slut skrev under.

Kongressens demokrater och republikaner enades redan den 21 december om det kolossala paketet på 900 miljarder dollar (drygt 7 400 miljarder kronor). Trump väntade dock till i måndags med att skriva under lagstiftningen, vilket gjorde att statsapparaten hotades av nedstängning. Vid ett tillfälle kallade han stödpaketet för en skamfläck.

Detta främst eftersom presidenten ansåg att beloppet på 600 dollar, som nästan alla skattebetalande amerikaner ska tilldelas genom paketet, var för lågt. Trump krävde minst 2 000 dollar.

I den frågan får han medhåll av Demokraterna, som styr representanthuset och som länge har velat ha det högre beloppet – och nu har röstat för det.

Tror på kompromiss

Även denna fråga hamnar nu i senaten, där Republikanerna har majoriteten. Många republikaner är dock emot att höja beloppet på checkarna och det är oklart om Trump kan få dem att ändra sig.

Republikanernas majoritetsledare Mitch McConnell, säger att senaten ska rösta om försvarsbudgetens öde på onsdagen.

För de demokratiska senatorerna är det antagligen enkla beslut – ja till att upphäva vetot mot försvarsbudgeten och ja till det högre checkbeloppet. Men deras republikanska kollegor måste förhålla sig till Trumps trogna väljarkår, enligt David Prindle, professor i statsvetenskap vid University of Texas.

Därför kan han tänka sig att det blir en kompromiss med presidenten, vilket skulle kunna resultera i att ett nytt förslag måste godkännas av båda kamrarna.

– Republikaner, både i representanthuset och senaten, är oroliga för att om man går emot honom (Trump) så kommer man straffas i nästa val. Man kan därför inte förlita sig på att de som röstade för försvarsbudgeten första gången kommer att rösta för att upphäva vetot, säger han till TT.

– För att upphäva vetot krävs 19 republikaner. Om jag tvingas gissa på vilka det skulle kunna vara tror jag att det är de som är nyvalda, som står inför omval först om sex år.

Fakta: USA:s kongress

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Capitolium i huvudstaden Washington DC.

Består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.

I nuläget har Republikanerna majoriteten i senaten med 52 ledamöter. Demokraterna styr i representanthuset med 233 ledamöter.

Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.

Källa: Representanthuset och senaten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!