Den armeniska nationalförsamlingen ratificerar efter många om och men Romstadgan, som är Internationella brottmålsdomstolens (ICC) grunddokument. Som ICC-medlem förbinder sig Armenien att gripa och lämna ut personer som misstänks för något av de internationella brott som ICC lagför.
Om Rysslands krigsbrottsanklagade president Vladimir Putin sätter sin fot på armenisk mark igen så ska han med andra ord arresteras.
Från Moskva har det sedan tidigare varnats för att ett armeniskt ICC-medlemskap skulle uppfattas som ett "extremt fientligt" steg.
– Vi anser fortsatt att det är ett felbeslut, säger Putins talesperson Dmitrij Peskov, enligt ryska medier.
Armenien skrev under Romstadgan redan 1998, men den sista ratificeringen har legat på is sedan dess.
Pekar på offensiven
Det var tidigare i år som ICC anklagade Vladimir Putin för att bära det högsta ansvaret för massförflyttningar av ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina till Ryssland. Sedan dess har Putin inte besökt något av ICC:s 123 medlemsländer och i somras missade han ett Brics-toppmöte i Sydafrika.
Dmitrij Peskov försäkrar att Ryssland betraktar armenierna som nära allierade, men ifrågasätter det beslut som deras "nuvarande ledarskap" har fattat.
Beslutet har inte med Ryssland att göra utan med Armeniens säkerhetsläge, framhärdar den armeniske premiärministern Nikol Pasjinjan.
För drygt två veckor sedan gick Azerbajdzjan på ny offensiv mot Nagorno-Karabach, det omstridda bergsområde som länge styrts av etniska armenier men som ligger inom Azerbajdzjans internationellt erkända gränser. Fler än 100 000 människor har drivits på flykt till Armenien.
Formellt allierade
Ryssland har sedan Sovjetunionens upplösning sökt ett stort inflytande bland de tidigare sovjetrepublikerna i Kaukasus. Landet är allierat med Armenien inom den bräckliga och postsovjetiska militäralliansen ODKB och det finns en rysk militärbas i armeniska Gjumri. Men man har också närt starka ekonomiska band till Azerbajdzjan.
Ett sexveckorskrig om Nagorno-Karabach för tre år sedan avslutades med rysk medling. Azerbajdzjan tog kontroll över stora landområden och Ryssland åtog sig att hålla ställningarna med omkring 2 000 fredsbevarande soldater. Dessa åsidosattes dock snabbt.
Efter den azerbajdzjanska blixtoffensiven har Nikol Pasjinjan öppet beklagat att Ryssland och ODKB inte ingrep.
"Har inget alternativ"
– Den armeniska sidan har inget bättre alternativ till dessa mekanismer (ODKB), säger Dmitrij Peskov på tisdagen.
Kreml bollar över ansvaret på Pasjinjan-regeringen, som i ryska ögon har lutat alltför mycket åt väst i dess balans mellan stormaktsintressen. Armenien har nyligen skickat humanitärt stöd till Ukraina och ska genomföra mindre militära samövningar med amerikanska styrkor.
På både den ryska och armeniska sidan öppnas det för diskussion om någon "diplomatisk lösning" som skulle låta Vladimir Putin besöka Armenien även i framtiden utan att bli gripen.