Dödliga strider i Nagorno-Karabach

Dödliga strider har blossat upp i Nagorno-Karabach, enligt separatiststyret i den länge omstridda regionen.

En rysk militärpostering på en väg i Nagorno-Karabach, i mars i år. Arkivbild.

En rysk militärpostering på en väg i Nagorno-Karabach, i mars i år. Arkivbild.

Foto: Vahram Baghdasaryan/Photolure via AP/TT

Armenien/Azerbajdzjan2023-06-28 07:39

Fyra soldater har dödats under natten, meddelas det från separatisthåll via sociala medier. Azerbajdzjans armé anklagas för att ha anfallit med artilleri och drönare.

Vid klockan 7 på morgonen lokal tid (9 svensk tid) var läget återigen "relativt stabilt" i området mellan de azerbajdzjanska och de Armenienstödda styrkorna, enligt försvarsdepartementet i separatisternas självutropade republik Artsach.

Azerbajdzjan anklagade på tisdagen armeniska styrkor för att ha öppnat eld mot azerbajdzjanska ställningar i området. En soldat sades då ha skadats. Detta tillbakavisas av den andra sidan som desinformation.

Parterna anklagar regelbundet varandra för att bryta den vapenvila som ska råda i regionen. Den ska bevakas av ryska fredsstyrkor, men dessa har från framför allt armeniskt håll dömts ut som otillräckliga.

Vapenvilan avslutade det andra kriget om Nagorno-Karabach, som kom till ett formellt slut hösten 2020. Under 44 dagars strider uppgavs flera tusen soldater ha blivit dödade på varje sida.

I vintras uppstod spänningar när en grupp azerbajdzjaner som beskrevs som aktivister blockerade gränsövergången i det så kallade Latjinpasset som förbinder Armenien med Nagorno-Karabach.

Under de senaste månaderna har Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan och Azerbajdzjans president Ilham Aliyev träffats regelbundet tillsammans med medlare från såväl EU och USA som Ryssland.

Bakgrund: En kaukasisk krutdurk

Nagorno-Karabach är ett bergsområde i södra Kaukasien som ligger inom Azerbajdzjans formella gränser, men som i praktiken är en utbrytarregion under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning. Upp emot 150 000 människor bor i det självstyrande området. Den största staden heter Stepanakert (Azerbajdzjan kallar den Chankendi).

Konflikten har nationalistiska och religiösa förtecken och bägge länder gör historiska anspråk på området. Azerbajdzjan anser att Nagorno-Karabach är ett ockuperat område. Armenien vill att området står under armeniskt inflytande och vill ta den armeniska befolkningen i försvar. Karabacherna som styr där har utropat en egen statsbildning: republiken Artsach, som har en modifierad armenisk flagga.

Konflikter mellan kristna armenier och muslimska turkfolk har bubblat i området i århundraden, oavsett statsgränser. Dagens splittrade gränsdragning gjordes under Sovjetledaren Josef Stalin på 1920-talet.

När Sovjetunionen senare föll samman hamnade Armenien och Azerbajdzjan i krig med varandra och omkring 30 000 människor dödades.

I augusti och september 2020 skedde ett nytt krig där tusentals stridande dödades under sex veckor. Ryssland medlade fram ett avtal om vapenvila, som också innebar att Turkietstödda Azerbadjzjan lade beslag på stora områden som tidigare stod under armenisk kontroll.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!