Under pandemin har det blivit tydligt: Statistik kring dödlighet, överdödlighet och underdödlighet är svårt. I många länder är den dessutom bristande och samlade, centrala system saknas på både global- och EU-nivå.
– Problemet är delvis att det finns så mycket olika databaser och siffror att förhålla sig till. Alla gör sina räkningar med hjälp av olika modeller, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån (SCB).
Ett exempel på statistikförvirringen är att åsikterna kring Sveriges dödlighet har skilt sig åt under året beroende på vem som har analyserat siffrorna. I Sverige tittar man på dödlighet genom att jämföra dödsfall under exempelvis en specifik vecka med ett snitt för samma vecka de senaste fem åren – vilket i perioder har gett en underdödlighet under pandemin. Andra databaser räknar med att dödligheten samtidigt borde ha minskat generellt, vilket den har gjort under en lång tid, vilket statistiskt resulterat i en uppfattad svensk överdödlighet.
170 000 "extra" dödsfall
En annan problematik är att många länder samordnar och rapporterar in sina siffror i betydligt lägre takt än Sverige, enligt Linus Garp. Ackumulerad Europastatistik samlas bland annat av EU:s statistikmyndighet Eurostat, vars tillförlitliga siffror från de 26 EU-länder som har tillgänglig data sträcker sig mellan mars till slutet på juni. Sett till den datan är det en dyster bild som målas upp.
– De har tagit ett genomsnitt på fyra år, där man kan se hur överdödligheten ser ut med hjälp av jämförande veckor. Det handlar om nästan 170 000 extra dödsfall med en topp i månadsskiftet mars–april, säger Garp.
De 170 000 "extra" dödsfallen inkluderar alla dödsorsaker – det går därmed inte att fastslå att de beror på covid-19. Men överdödlighet beror generellt på att externa dödsorsaker – såsom en oförutsedd pandemi – påverkar det dödstal man "borde" ha sett samma period.
"Skulle fortfarande ha levt"
Hur den europeiska dödligheten har sett ut under sommaren och hösten är enligt Linus Garp svårt att fastställa innan samlad statistik finns tillgänglig. De senaste sammanställningarna från Euromomo, som mäter dödligheten i flera europeiska länder, jämför med normala värden under samma period och därefter lägger till den generella väntade minskningen, är från vecka 42.
– Där ser överdödligheten ut att ligga på begränsade nivåer. Antagligen beror det på att det är ett fåtal länder, visserligen folkrika sådana, som ser många fall just nu.
Vanligtvis följs en period med stor överdödlighet av en period med underdödlighet – helt enkelt för att många av de som skulle ha dött naturligt under den följande perioden redan har gått bort. Hur det kommer att påverka dödligheten under det europeiska vinterhalvåret – då vanligtvis ett ökat antal människor avlider i exempelvis influensa – är för tidigt att säga, enligt Linus Garp.
– Underdödligheten är relativt låg just nu. Jag tycker att den är för låg för att kunna säga att de som dog under våren var personer som ändå skulle ha gått bort till dags dato. Det tyder på att en stor del av de som har gått bort egentligen fortfarande skulle ha levt nu, men det är först när vi kan titta på årsstatistiken som det går att säga säkert.