"Biden kan glömma enighet"

Joe Biden fokuserade på att ena ett splittrat USA i sitt första tal som USA:s president den 20 januari. Men i staden Richmond, Virginia, som präglats av flera laddade konflikter de senaste åren, är invånarna skeptiska.
–Folk bunkrar ammunition som toalettpapper, säger vapenhandlaren Karen Ballengee till TT.

– 90-åriga damer kommer in och köper vapen eftersom de är rädda. Det är sorgligt, säger vapenhandlaren Karen Ballangee i Richmond, Virginia.

– 90-åriga damer kommer in och köper vapen eftersom de är rädda. Det är sorgligt, säger vapenhandlaren Karen Ballangee i Richmond, Virginia.

Foto: Mattias Lundblad/TT

Utrikes2021-01-31 08:00

Väggen bakom Karen Ballengee i hennes butik Southern Gun World utanför Richmond, Virginia, täcks av halvautomatiska gevär. De är storsäljare just nu, liksom allt annat i butiken.

– Jag har fem fulltecknade sidor med väntelistor över folk som vill köpa vapen. Då har jag ändå mer på lager än de flesta andra andra butiker. Just nu går det inte att få tag i vapen eller ammunition någonstans, påstår hon.

Köprusch under 2020

Karen Ballengee har drivit butiken i 38 år, men aldrig har försäljningen varit så hög som under 2020.

– Den ökade nog med 1000 procent. Köprushen började när coronapandemin bröt ut och skapade otrygghet, fortsatte med sommarens Black Lives Matter-protester mot polisvåld och rasism där det förekom vandalisering, och har trappats upp i och med Joe Bidens valseger, säger hon.

– Alla vet att Joe Biden och Kamala Harris kommer försöka stoppa rätten att bära vapen, så folk passar på att bunkra upp. Men de är också oroliga efter sommaren när folk brände ner Richmond, säger Karen Ballengee.

– 90-åriga damer kommer in och köper vapen eftersom de är rädda. Det är sorgligt.

Virginia, där det är tillåtet att gå synligt beväpnad, har under det senaste året varit epicentrum för USA:s heta vapendebatt. Under 2020 drev guvernören, demokraten John Northam, igenom strängare vapenlagar. Det har lett till manifestationer där beväpnade vapenaktivister demonstrerat på Richmonds gator, senast på installationsdagen den 20 januari. Att Joe Biden har visat intresse för att göra det svårare att köpa halvautomatiska vapen oroar aktivisterna ytterligare.

Antirasistiska protester

I sitt installationstal i Washington lade Joe Biden tonvikten på att ena ett mycket polariserat land. Det ger Karen Ballengee, en hängiven Trumpanhängare, inte mycket för. Hon tror i likhet med många av Republikanernas väljare att Joe Biden vann valet på ett illegitimt sätt, trots att en lång rad rättsprocesser inte kunnat visa på något valfusk.

– Biden kan glömma enighet. De kommer inte att få någon enighet när de beskriver motståndarsidan som vitmaktanhängare. Vi är inte rasister, så varför använder han sådana ord?

I Virginia liksom i resten av USA präglade frågan om rasism 2020, efter omfattande antirasistiska protester. Liksom på många andra håll i den amerikanska södern har statyer som förknippas med slaveri välts över ända - något som Donald Trump motsatt sig. Joe Biden sade i sin tur under valkampanjen att ”statyerna hör hemma på museum, inte offentliga torg”.

"Symbol för förtryck"

I Richmond står fortfarande ett närmare 20 meter högt monument över sydstatsgeneralen Robert E. Lee kvar. Guvernören vill ta bort statyn men dess öde har fastnat i en juridisk process.

– Statyn är en symbol för förtryck. Ingen vill behöva se sin förtryckare varje dag, säger Demorrise Wyatt, 26, som tillsammans med en grupp andra svarta Richmond-bor har slagit läger vid statyn av Robert E. Lee.

Statyn är numera täckt av färgstark graffiti med budskap mot rasism och mot polisen. I en cirkel runt statyn har folk satt upp minnesmärken över människor som dött i samband med polisingripanden.

– Vi ockuperar den här platsen och slåss för jämlikhet, säger Demorrise Wyatt.

Två poliser bromsar in vid monumentet och fotograferar aktivisternas läger. Ockupationen av statyn är mycket omstridd.

– Varje dag åker folk förbi och skriker saker åt oss, som ”black lives don’t matter”. I november utbröt skottlossning i samband med bråk mellan Trump-anhängare och demonstranter vid statyn, men ingen skadades.

Litar inte på politiker

Demorrise Wyatt hade själv inte möjlighet att rösta i presidentvalet, på grund av att han finns i brottsregistret sedan tiden som hemlös, säger han. Men han är skeptisk till att Joe Biden eller någon annan politiker kan ena USA.

– Jag hade inte röstat även om jag haft möjlighet. Jag litar inte på politiker. Joe Biden drev igenom kriminalpolitik på 1990-talet som slog väldigt hårt mot svarta. Trump är en rasist, men man visste åtminstone var man hade honom, säger Demorrise Wyatt.

Karen Ballengee på Southern Gun World är en stark motståndare såväl till att ta ner de gamla sydstatsstatyerna som till Black Lives Matter-demonstrationerna. Men i vapenfrågan är hon och Demorrise Wyatt åtminstone eniga.

– Alla ska ha rätt att skydda sig, det är del av USA:s författning, säger Demorrise Wyatt.

Fakta: USA och skjutvapen

Amerikaners rätt att bära vapen slås fast i det andra tillägget till USA:s författning, som ratificerades 1791. Denna rätt bekräftades som en "garanti av den personliga rätten att äga ett vapen" i ett beslut av USA:s högsta domstol 2008.

Landets delstater har dock olika lagar när det gäller försäljning (eller begränsning av försäljning), registrering, förvaring, åldersgränser och annat som rör vapeninnehav.

Generellt anses republikanska politiker vara mer vapenvänliga medan flera demokrater har försökt att skärpa vapenlagarna. En viktig aktör i sammanhanget är den mäktiga vapenlobbyorganisationen National Rifle Association (NRA).

2019 uppgav 37 procent av amerikanerna att det fanns ett skjutvapen i deras hem, enligt opinionsinstitutet Gallup. 64 procent sade att de vill se tuffare lagar när det gäller försäljning av vapen. 29 procent vill se en lag som förbjuder handeldvapen, utom för polis och liknande yrkesgrupper, medan 70 procent är emot en sådan lag.

2019 uppgavs 393 miljoner privatägda skjutvapen vara i omlopp i USA.

Källor: NRA, Gallup, Small Arms Survey med flera.


Bakgrund: Protesterna mot rasism

Våren 2020 flammade protester mot diskriminering och rättsväsendets övervåld mot svarta återigen upp i USA, efter flera uppmärksammade dödsskjutningar.

På vissa platser krävde aktivister att hela polissystemet läggs ned, då de anser att underliggande rasism gör att kåren är bortom räddning och måste organiseras om. På andra platser ställdes krav på mindre polisbudgetar och krympta befogenheter.

Vissa städer hörsammade kraven och aviserade krympta polisbudgetar. Parallellt diskuterades lagar som beskrevs som polisreformer i såväl kongressen som flera delstatsstyren. Och monument och statyer av ledare som anses stå för rasistiska åsikter föll, i synnerhet statyer av sydstaternas förgrundsgestalter.

Här är några av de senaste årets uppmärksammade fall av polisvåld:

23 augusti 2020: Polisen skjuter 29-årige Jacob Blake, inför hans tre barn, i Kenosha i Wisconsin. Sju skott träffar hans rygg i samband med att Blake ska ha ingripit i någon form av konflikt i en bostad. Blake överlevde men blev delvis förlamad.

12 juni 2020: 27-årige fyrabarnsfadern Rayshard Brooks skjuts ihjäl av en polis utanför en snabbmatsrestaurang i Atlanta i Georgia. Detta efter att han testat positivt i en nykterhetskontroll och försökt fly med ett av polisernas elchockvapen.

25 maj 2020: 46-årige George Floyd kvävs till döds under ett polisingripande i Minneapolis i Minnesota. Floyd är obeväpnad när han grips misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar. Under ingripandet sitter en vit polisman med knäet på hans nacke i omkring nio minuter innan Floyd blir livlös. Ett filmklipp sprids i sociala medier och väcker fördömanden och avsky.

13 mars 2020: 26-åriga akutsjukvårdaren Breonna Taylor skjuts ihjäl i tumultet efter att tre poliser slår in dörren till hennes lägenhet i Louisville i Kentucky. Polis hävdar att de tog sig in med anledning av en narkotikautredning men de två personer utredningen kretsade kring hade redan gripits.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om