Protesterna som skakat om Chile tog fart för ett år sedan, när studenter uttryckte sitt missnöje med biljettpriserna i huvudstaden Santiagos tunnelbana. Plötsligt trappades läget upp på ett sällan skådat vis, till ett landsomfattande jätteraseri som fortfarande skälver i landet.

Frustrationen som blottades gällde ojämlikhet och social orättvisa. Även presidenten tillika mångmiljardären Sebastian Piñera blev tagen på sängen och tvingades till slut bemöta missnöjet.

Nu är det upp till det chilenska folket om landet ska ha kvar sin nuvarande grundlag, eller om det ska skrivas en helt ny på demokratisk grund.

Tre av fyra för

Uppemot tre fjärdedelar av Chiles befolkning vill ha en ny grundlag, enligt opinionsundersökningar som nyhetsbyråerna AFP och Reuters tagit del av.

Den befintliga grundlagen trädde i kraft 1980, under den tidigare militärjuntans och diktatorn Augusto Pinochets översyn, och har befäst ett kapitalistiskt system där skola och välfärd är i privat ägo.

Chile har den största ekonomiska ojämlikheten inom OECD och en procent av landets befolkning beräknas äga mer än en tredjedel av dess tillgångar.

Kritikerna anser att det är grundlagens fel och att en grundlag bör utgå från folkets vilja och intressen. Deras meningsmotståndare anser att det är grundlagen som gjort att Chile kunnat vara ett stabilt land med stark tillväxt i ett i övrigt svajigt Sydamerika.

Protester i veckan

Även under den gångna veckan har demonstrationer med tiotusentals deltagare ägt rum i landet, inte minst för att belysa årsdagen för protesternas start. Våldsamheter utbröt på nytt och bland annat stacks två kyrkor i brand.

Folkomröstningen skulle ursprungligen ha hållits i april, men försenades med anledning av coronapandemin. Om det blir ett ja till att ersätta grundlagen ska folket få välja ett slags råd som får i uppdrag att skriva den.