Brasilianska Amazonas huvudstad Manaus drabbades så hårt under den första pandemivågen för ett år sedan att man fick gräva massgravar. Staden blev ett skräckexempel för smittskyddsexperter och politiker i andra länder att hänvisa till då de försökte inskärpa vikten av att hålla avstånd och införa restriktioner.
Smittspridningen var så stor att en del forskare började tala om en möjlig flockimmunitet bland stadens 2,2 miljoner invånare.
När hotet om en andra våg tornade upp sig i vintras intalade sig därför många att den skulle bli mild. De hade fel.
– Den andra vågen blev mycket kraftig, konstaterar Jesem Orellana, epidemiolog vid Brasiliens ledande folkhälsoinstitut Fiocruz.
Preliminära studier
Januari blev den värsta månaden hittills under pandemin. Snart uppstod akut brist både på syrgas och intensivvårdsplatser.
– Hundratals dog på sjukhus av syrebrist och hundratals till i sina hem eftersom det saknades sjukhussängar. Det var hemskt, säger Orellana till TT.
Covidmutationen P1, som troligen uppstod i eller omkring Manaus, har varit helt dominerande bland de smittade i staden under den andra vågen enligt Fiocruz stickprovsundersökningar. Vissa preliminära studier tyder på att "den brasilianska varianten", som den har kommit att kallas i resten av världen, inte bara sprids snabbare utan också kan smitta människor som redan har immunitet mot de ursprungliga varianterna.
– Vidare studier krävs, säger Jesem Orellana.
– Men tecken finns på att den kan orsaka återinfektioner. Vi har några bekräftade fall bland annat i Amazonas med personer som har utsatts för en variant av coronaviruset under första vågen och som nu har varit i kontakt med P1 och på nytt utvecklat covid-19.
"Tappat hoppet"
Smittspridningen i Manaus mattades av i februari. Men de senaste veckorna har man noterat en ny ökning. Hävandet av restriktioner i regionen i slutet av februari är en trolig förklaring, enligt Orellana.
– Det gjordes alldeles för tidigt och alldeles för fort, säger han.
Brasiliens högerradikale president Jair Bolsonaro har under pandemin gjort sig känd för sitt högljudda motstånd mot strikta restriktioner. Men även många delstatsstyren och kommuner har avstått från smittskyddsåtgärder med hänvisning till att ekonomin måste skyddas.
Orellana är mycket kritisk till vad han beskriver som en passivitet från myndigheter på alla nivåer i Brasilien.
– Vi har tappat hoppet om att man ska lyssna på oss här, så vårt sista hopp står till internationella organisationer.
"Drabbar hela världen"
Han är medveten om att det är svårt att utforma en effektiv virusstrategi i ett land med så stor ojämlikhet som Brasilien, där miljontals människor måste lämna sina hem för att tjäna ihop pengar till mat genom olika yrken inom den informella sektorn.
Men situationen hade kunnat förbättras genom riktat stöd så att även dessa grupper kunde skydda sig från viruset, säger Orellana.
– Den bristande kontrollen över smittspridningen i Brasilien är ett problem för hela världen. Det innebär att viruset kan fortsätta spridas fritt till andra länder och, värst av allt, att risken för nya hotfulla mutationer ökar.