En majoritet av amerikanerna vill fälla Trump

Han har lämnat Vita huset, men Donald Trump, vars andra riksrättsprocess nu inleds, fortsätter att väcka både sympatier och avsky. En majoritet av amerikanerna vill att expresidenten döms för anstiftan till den dödliga kongressattacken.

USA:s expresident Donald Trump.

USA:s expresident Donald Trump.

Foto: Evan Vucci/AP/TT

Utrikes2021-02-09 05:17

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Dagarna efter stormningen av Kapitolium lämnade omkring 6 000 South Carolinabor Republikanerna. I Pennsylvania gick 10 000 republikaner ur partiet, i Arizona var avhopparna 5 000 och i Colorado 4 600, enligt public servicekanalen NPR.

– Jag var helt i chock och skämdes. Den (kongressattacken) stämde inte med min bild av Republikanerna – av vilka vi var och vilka vi är, berättar Lyle Darrah, livslång republikan och chef för ett mjukvaruföretag norr om Denver i Colorado, för NPR.

En "Trumpkult"

Kort därefter meddelade över 50 personer som arbetat i den republikanske presidenten George W Bushs styre att även de lämnar partiet. Detta med hänvisning till besvikelser över att så få kongressrepublikaner stått upp mot Trumps osanna påståenden om valfusk – ett agerande som de anser ledde till tumultet vid Kapitolium.

– Republikanerna så som jag kände partiet existerar inte längre. Jag skulle kalla det en Trumpkult, säger Jimmy Gurulé, som var statssekreterare i finansdepartementet med ansvar för terrorism och underrättelsefrågor, till nyhetsbyrån Reuters.

Avhopparna är förvisso få jämfört med de 74 miljoner som röstade på Trump i höstens val, men de sällar sig till de 56 procent som är för en fällande dom i riksrättsprocessen, enligt en färsk mätning från tv-kanalen ABC och opinionsinstitutet Ipsos.

En annan undersökning, gjord av Monmouth University, visar liknande tendenser: 57 procent av amerikanerna tycker att Trump ska förbjudas från att inneha folkvalda ämbeten i framtiden och 52 procent vill se honom fälld.

Stigande popularitet

Liksom mycket annat i USA är åsikterna bland demokrater respektive republikaner dock väsensskilda. Åtta av tio republikaner motsätter sig riksrättsprocessen.

Vissa av dem anser sannolikt, liksom Trumps försvarsadvokater, att det är lagvidrigt att ställa en president som redan avgått inför riksrätt. Andra har köpt presidentens falska påståenden om valfusk och känner sympati för honom.

– Om våra röster inte räknas på ett korrekt sätt så har vi inte det land vi en gång hade. Folk anser att valet stulits, sade Trumpväljaren Lori Viars i Ohio till TT i samband med kongressattacken – samtidigt som hon betonade att hon tar avstånd från alla former av våld.

Direkt efter kongresstormningen föll den dåvarande presidentens opinionssiffror med 4,5 procentenheter till 38 procent – men nu har de börjat stiga igen, enligt Real Clear Politics. Det sker samtidigt som en stor del av kongressens republikaner visar sitt stöd för honom.

Framtida kungamakare

Lägg därtill att pengar strömmar in till Save America, den så kallade politiska aktionskommitté Donald Trump startade efter valet. Trots – eller kanske på grund av – påståendena om ett riggat val hade kommittén vid årsskiftet 31,2 miljoner dollar i kassakistan, enligt webbtidningen Politico. Det är medel som Trump kan använda för att stödja politiker han gillar inför mellanårsvalet 2022 – eller sätta käppar i hjulen för dem han ogillar.

Sammantaget tyder detta på att Donald Trump blir en politisk maktfaktor att räkna med ett bra tag framöver – oavsett utgång i riksrätten.

Expresidenten kan också vila i att 45 senatorer, samtliga republikaner, nyligen röstade för att riksrättsåtalet mot honom skulle avfärdas som grundlagsvidrigt. Behåller de sin inställning blir det omöjligt för Demokraterna att samla ihop den två tredjedelsmajoritet som krävs för en fällande dom.

Bakgrund: Kongressattacken och riksrätten mot Donald Trump

Den 6 januari samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nästa president.

I Washington DC hade samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade kongressbyggnaden Kapitolium och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor, samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump. Den enda åtalspunkten lyder anstiftan till uppror. Det syftar på Trumps felaktiga påståenden om valfusk och anförandet den 6 januari.

Åtalet lämnades till senaten den 25 januari, fem dagar efter det att Trump avgått. Rättegången väntas inledas den 9 februari. För fällande dom krävs att två tredjedelar av den 100 medlemmar tunga senaten röstar för, något som inte bedöms sannolikt. Trumps advokater har avfärdat åtalet som "politisk teater".

Riksrättsprocessen är den andra mot Donald Trump. Den förra inleddes i december 2019 och rörde anklagelser om att han pressat Ukrainas ledning för egen politisk vinning. Den tog knappt tre veckor och slutade i ett friande.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!