Europeiska rådets ordförande Charles Michel meddelar att lördagens möte är över och att förhandlingar återupptas vid lunch på söndagen, rapporterar TT:s utsände.
Sverige, Danmark och Österrike har vid lördagens förhandlingar erbjudits aningen högre rabatt på sin medlemsavgift. Dessutom har mer av coronastödet förvandlats till lån, snarare än bidrag.
Fast det räcker inte.
Tillsammans med Nederländerna och, under mötet även Finland, driver de tre hårt att återhämtningsfonden ska bantas och i mycket högre grad handla om lån framför bidrag till drabbade länder i Sydeuropa.
– Det är en bra bit kvar, säger en EU-diplomat och tillägger att det inte är uteslutet att EU-ledarna inte kan enas nu utan får ta nya tag om några veckor eller längre fram.
Flera tvister
Ett tvisteämne är storleken på den återhämtningspaket på 750 miljarder som föreslagits och hur stor del som ska fördelas som bidrag och hur stor del som ska vara lån. Pengarna ska lånas upp av kommissionen och det är de 27 medlemsländerna som sedan gemensamt ansvarar för återbetalningen.
Ett andra ämne är om fördelningen av pengar ska villkoras med att mottagarländer följer EU:s grundläggande rättsprinciper. Ungerns premiärminister Viktor Orbán sade före mötet att det skulle ske, i princip, över hans döda kropp. Det skulle Ungern aldrig gå med på.
Ungern och Polen har lagt fram omfattande krav på ändringar av de skrivningar om rättstatliga principer som finns med i det bud som diskuterats. Kraven beskrivs av diplomatkällor som oacceptabla och för vittgående.
Den stora striden om det har ännu inte börjat på allvar.
Rabattkamp
Ytterligare en ouppklarad fråga är den om de rabatter på medlemsavgiften som Nederländerna, Österrike, Danmark och Sverige särskilt har stridit för att behålla. Rabatter får även Tyskland sedan tidigare. Men Sverige anser sig ha kommit en bra bit på vägen när det gäller att försvara rabatten och öka den jämfört med tidigare bud, trots att medlemsavgiften väntas öka med mellan 8 och 9 miljarder kronor per år.
Men förslaget till långtidsbudget verkar vara väg att accepteras av EU-ledarna, trots att de sparsamma fyra med Sverige och Nederländerna i spetsen också där låg på hårt för att minska den jämfört med EU-kommissionens förslag och rådsordförande Charles Michels kompromissförslag på 1 074 miljarder euro för perioden 2021-2027.
Toppmötet började i fredags och fortsatte hela lördagen. Lördagen innebar i första hand separata möten i olika konstellationer för att försöka hitta öppningar. Fler möten väntades under natten mot söndagen.
Envis Rutte
I fredags pekades den nederländske premiärministern Mark Rutte ut som en av dem som driver på hårdast för en mindre EU-budget samt kravet på att inga pengar ska delas ut från coronakrisfonden förrän samtliga EU-länder har gett klartecken för att det går till rätt saker.
Ruttes envetna linje verkar ha gett viss utdelning. Ett enskilt medlemsland ska kunna stoppa utdelning av stöd till ett annat land tillfälligt, medan det undersöks om det finns fog att befara att pengarna går till fel saker.
– Ett viktigt steg i rätt riktning. Men många frågor återstår och de närmaste 24 timmarna avgör om vi når ända fram, sade en nederländsk diplomat om det senaste kompromissförslaget, enligt tidningen Wall Street Journal.
Frågan är om EU-ledarna, mitt i coronakrisen, har råd att inte komma överens under söndagen om stöd till återhämtning. Och en ny långtidsbudget måste finnas på plats inför årsskiftet, då den ska börja användas. I februari körde EU-länderna och Europeiska rådets ordförande hårt in i väggen med budgeten.