I början av maj hävdade Ryssland att Ukraina försökt utföra en drönarattack mot makthögkvarteret Kreml i Moskva och att man skjutit ner två drönare. The New York Times rapporterade senare att amerikanska underrättelsetjänster dragit slutsatsen att attackerna sannolikt kom från Ukrainas underrättelsetjänst.

Det fanns dock inga bevis som pekade på att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, eller andra i toppledningen, beställt attacken.

Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, delar den analysen.

– Totalt bevis finns det ju inte, men det är svårt att se varför det skulle ligga i Moskvas intresse att utföra attackerna. Man kan spekulera i att Ukraina kanske kommit fram till hur man ska lyckas träffa målet, hur mycket drivmedel och sprängladdning man kan ha, och hur högt man kan flyga för att inte bli upptäckta, säger han och fortsätter:

– Teoretiskt går de också att avfyra från Ukraina. De har den typen av räckvidd och hela gränsen till Ukraina är inte minutbevakad.

Flytta medvetandet till Moskva

Nya drönarattacker mot ett oljeraffinaderi i Ryssland och en rysk gränsstad till Ukraina under natten till onsdag har fått Ryssland att återigen anklaga Ukraina för beskjutningar.

Men om det skulle visa sig att Ukraina ligger bakom de senaste attackerna tror inte Johan Huovinen att det går att koppla dem till den högsta ledningen.

– Det ligger dock i Ukrainas intresse att flytta medvetandet till Moskvaborna, men det är nog mer troligt att man kanske har försett en liten grupp ryska medborgare med drönare, och på så vis skapat en förnekelsebarhet, vilket är viktigt i det här fallet.

Nya drönarattacker

I tisdags uppgav Ryssland att Ukraina attackerat en byggnad i Moskva med drönare.

Ukraina har förnekat att de ligger bakom attacken, men enligt Johan Huovinen finns det lite som talar för att den skulle vara iscensatt av Ryssland.

– Om man tittar historiskt skulle man kanske kunna göra någon koppling till de här iscensatta sprängningarna av hus i början av 2000-talet som föranledde att Putin (Rysslands president Vladimir) kunde öka den militära insatsen i Tjetjenien. Men när det kommer till Ukraina ligger det snarare i Kremls intresse att begrava allt som påminner de ryska medborgarna om kriget, understryker han.

– Man vill inte att kriget ska nå medborgarna varje dag och speciellt inte skapa en känsla av att Ryssland skulle vara under attack.