Efter förhandlingar i nästan två och ett halvt år krävdes en ordentlig nattmangling innan EU-ländernas jordbruksministrar vid 5-tiden på onsdagsmorgonen kunde enas om sin syn på nästa reform av jordbrukspolitiken.
Efteråt snålar inte ordförandelandet Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner med de stora orden.
– Vi har uppnått en milstolpe för ett systemskifte i EU:s jordbruks- och livsmedelspolitik, hävdar Klöckner på sin presskonferens i Luxemburg.
"Bra nyheter"
Ministern betonar vikten av balans mellan miljöåtgärder och konkurrenskraft. En av huvuddelarna i reformen är att mer pengar ska öronmärkas för insatser mot klimatförändringarna, även i det direktstöd som går till EU:s alla jordbrukare.
– Det här är bra nyheter för våra bönder, säger EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski.
Långt ifrån alla är dock förtjusta i medlemsländernas linje. Framför allt inom miljörörelsen är besvikelsen stor.
"Jordbruksministrarna förevigar i mångt och mycket en jordbrukspolitik som lägger skattebetalarnas pengar på ett förorenande, industrialiserat jordbruk till åtminstone 2027", säger Jabier Ruiz från Världsnaturfonden (WWF), i ett pressmeddelande.
Åt fel håll?
EU:s jordbrukspolitik är ett ständigt tvisteämne och står nästan ständigt också under revidering. Olika åsikter råder bland länder och partier om hur mycket och vad som ska stödas och till vilka jordbrukare - eller markägare - som pengarna ska gå.
Än är heller inte striden över. Det som jordbruksministrarna enats om i ministerrådet ska nu jämkas samman med vad EU-parlamentet tycker, innan de nya reglerna kan börja gälla från 2023.
I parlamentet pågår hela veckan omröstningar om deras syn på olika delar av reformen. Och även här är miljövännerna bistra.
– Jag blir ganska upprörd när jag hör politiker från de andra grupperna säga att det här ett steg i rätt riktning. Det är det inte alls. Det är möjligen ett sätt att springa lite långsammare åt fel håll, än vad vi gjorde tidigare, säger svenske ledamoten Pär Holmgren (MP).
Arbetsvillkor
Kollegan Johan Danielsson (S) gläder sig samtidigt över att en knapp parlamentsmajoritet röstat igenom krav på att den som tar emot jordbruksstöd måste respektera löne- och arbetsvillkor för de anställda.
Målet är att få bukt med missförhållanden som flitigt avslöjats från främst Sydeuropa om hur framför allt migranter utnyttjas i jordbruket.
– En del av det som försiggår är så hemskt så det gör ont att läsa om det. Om det här blir resultatet så kan vi börja städa undan de utbredda skitföretagen där människor lever under slavliknande villkor, säger Danielsson.
EU-parlamentet håller sin slutomröstning om jordbruksreformen på fredag kväll. Därefter inleds kompromissförhandlingar med ministerrådet.