– Armenien försöker attackera och ta kontroll över våra ledningar, säger den azeriske presidenten Ilham Aliyev i en intervju med det turkiska mediebolaget Habertürk.

– Det kommer att stå dem dyrt.

Det azeriska försvarsdepartementet anklagar samtidigt armeniska styrkor för att ha attackerat civila områden i Azerbajdzjan, och hotar med att svara genom att slå till mot militära mål i Armenien.

Armenien nekar till anklagelserna och hävdar å sin sida att Azerbajdzjan attackerat och förstört armenisk militär utrustning.

Den armeniske premiärministern Nikol Pasjinjan tillägger att Azerbajdzjans mål är att ockupera Nagorno-Karabach. Den omstridda utbrytarregionen tillhör formellt Azerbajdzjan men är i praktiken självstyrande under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning.

Det hätska tonläget får Ryssland att återigen vädja till båda sidor att hålla sig till överenskommelsen om en tillfällig vapenvila, som förhandlades fram i Moskva och trädde i kraft i lördags.

Tanken var att båda sidor skulle få utrymme att utbyta fångar och döda, men det har hindrats av de fortsatta striderna.

Även om Ryssland, tillsammans med USA och Frankrike i den så kallade Minskgruppen, tagit en medlarroll så har Moskva en försvarspakt med Armenien. På andra sidan står Turkiet, som stödjer Azerbajdzjan.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan upperpar i ett uttalande på onsdagen sitt krav att kontrollen över Nagorno-Karabach måste tillfalla Azerbajdzjan. Han avfärdar även anklagelser om att Turkiet skickat stridande från Syrien till konflikten i Kaukasus.

Totalt har närmare 600 människor dödats, varav över 70 civila, sedan striderna bröt ut för drygt två veckor sedan.

Hundratusentals människor har drabbats på olika sätt i regionen, larmar Röda korset.

"Hem, affärsverksamheter och vanligtvis livliga gator slås i spillror", skriver Internationella Rödakorskommitténs chef för Eurasien, Martin Schüepp, i ett uttalande.