Kärnenergiavtalet (JCPOA) slöts 2015 mellan Iran och USA, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Kina och Ryssland.

I korthet innebär det att Iran slipper sanktioner om det begränsar och ger insyn i sin anrikning av uran – allt i syfte att förhindra att landet skaffar kärnvapen.

President Donald Trump drog USA ur avtalet 2018 och återinförde sanktioner, som stegvis blivit allt tyngre och som även europeiska länder tvingats följa.

Enligt den lag väktarrådet godtog på onsdagen – och som införs om JCPOA:s europeiska undertecknare inte lättar på efterlevnaden av sanktionerna mot Irans olje- och finanssektorer inom en månad – ska FN:s atomorgan IAEA inte få inspektera iranska anläggningar.

En vedergällning

Enligt JCPOA får Iran anrika uran till en renhetsgrad på maximalt 3,67 procent. Under upptrappningen av konflikten med USA har det gradvist ökats till dagens uppemot 4,5 procent, samtidigt som framställningen av kärnvapen kräver kring 90 procent.

Nu anger den nya villkorade lagen att anrikningen ska trappas upp till 20 procent, samma nivå som före avtalet 2015. Dessutom ska mer avancerad teknisk utrustning installeras i anläggningarna i Natanz och Fordow.

I kulisserna finns även presidentskiftet i januari i USA. Trumps linje mot Iran är benhård, men tillträdande presidenten Joe Biden har öppnat för återinträde i JCPOA.

Konservativa krafter i parlamentet drev fram lagförslaget som en vedergällning för mordet utanför Teheran i fredags på den iranske kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh, en attack som Iran beskyller Israel och USA för.

Rohani kritiserar

Irans mer pragmatiske president Hassan Rohani, en av arkitekterna bakom avtalet, kritiserade parlamentets åtgärd som "skadlig för diplomatiska ansträngningar" som siktar på att lätta på USA:s sanktioner.

Ännu är det oklart hur Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei, som har sista ordet i alla statsangelägenheter, ställer sig i frågan.

Väktarrådets uppgift är att säkerställa att inga lagar bryter mot landets shiamuslimska lagar eller landets konstitution.