Årets sista EU-toppmöte på torsdag och fredag har en fullspäckad mötesagenda som skulle kunna räcka till både två och tre möten.

Frågan är bara hur mycket som är lönt att diskutera, med tanke på oenigheten kring nya krav på uppfyllande av grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.

Ungern och Polen vägrar att acceptera de nya kraven och har därför tills vidare stoppat ett godkännande av EU:s nya långtidsbudget och coronastöd.

Öga mot öga?

Ministerrådets ordförandeland Tyskland har den senaste tiden försökt medla med de motsträviga. Måhända behöver den medlingen fortsätta på toppmötet – även om budgetfrågan egentligen inte ska diskuteras där.

– Det är möjligt att det krävs den typ av fysisk närvaro när man sitter i samma rum och kan se varandra i ögonen för att kunna lösa ut frågan och i så fall är det ju där det måste hända, konstaterar EU-minister Hans Dahlgren (S), sedan toppmötesagendan diskuterats på ett webbhållet EU-ministermöte under tisdagen.

Om inte Polen och Ungern ger vika finns redan planer på att övriga medlemsländer går vidare med det omfattande coronastödet på egen hand. Något sådant beslut tror dock inte Dahlgren på redan vid toppmötet.

– Jag tror det är för tidigt. Det kommer att behövas ytterligare ansträngningar för att få med Polen och Ungern.

Klimatkamp

Om inte budgetstriden kan lösas riskerar det också att få konsekvenser för förhoppningarna om att på toppmötet enas om en skärpning av utsläppsmålen till år 2030.

– Det är svårt att se hur det ska kunna ske om det inte finns någon uppgörelse om budgeten, fastslog en högt uppsatt EU-diplomat på en briefing via webben i måndags, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Hans Dahlgren är mer optimistisk.

– Det finns en bred samsyn kring behovet av att EU fortsätter att ta ledningen i klimatfrågan. Jag har inte hört någon som hotat med att man inte ska ställa upp på klimatmålen bara för att man inte får igenom budgeten, säger EU-ministern.

Procentstrid

EU-kommissionen har föreslagit att medlemsländerna ska acceptera att utsläppen ska minskas med "minst 55 procent", jämfört med nivåerna år 1990. EU-parlamentet och flera medlemsländer trycker i sin tur på för 60 procent eller ännu mer.

Ungdomsrörelsen Fridays for future uppmanar samtidigt till fler konkreta åtgärder redan nu.

– Vi hoppas fortfarande på EU, men deras trovärdighet står på spel. Om EU fortsatt vill ha ledningen så måste de öka sina insatser, säger tyska Leonie Bremer på en webbsänd presskonferens.

– Kompromissa inte med vår framtid. Vi behöver både klimathandlingar och rättsstatsprinciper, säger ungerska Lili Aschenbrenner.