När inrikeskommissionär Ylva Johansson i slutet av september presenterade sin nya "migrationspakt" uttrycktes hopp om att äntligen komma förbi de låsningar som i flera år omöjliggjort en moderniserad asyl- och migrationspolitik i EU.

Än så länge verkar dock inte mycket ha rört på sig.

De fyra Medelhavsländer dit merparten av alla flyktingar och migranter först kommer kräver nu mer stöd från övriga EU-medlemmar.

"Obalanserna som vi ser i förslagen om solidaritet och ansvarstagande måste hanteras. Idén med obligatoriskt omfördelande behöver vara kvar och utgöra det huvudsakliga solidaritetsverktyget", heter det i ett gemensamt brev från Spanien, Italien, Grekland och Malta.

Motstånd i öst

Det obligatoriska omfördelandet fanns med i den förra EU-kommissionens asylförslag och var till för att avlasta de länder som får ta emot flest nyanlända genom att i ett krisläge skicka dem vidare till andra EU-länder.

Nej, nej, nej, säger dock en rad länder i främst Östeuropa, med Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien i spetsen.

Där oroar man sig dessutom över vad resultatet ska bli av den nya migrationspaktens tankar kring hur olika EU-länder ska få ansvar för att skicka iväg personer som fått avslag på sina asylansökningar.

– De är rädda för att ett sponsrat återförande är ett sätt att införa omfördelning bakvägen, eftersom de kommer att bli fast med migranter som inte kan skickas hem, säger en EU-diplomat till nyhetssajten Politico Europe sedan migrationspakten diskuterats av EU-ländernas ambassadörer i Bryssel i onsdags.

Flyttade möten

Det mötet tyder inte på att någon snar lösning är på gång.

– Vi är tillbaka på ruta ett, sade en annan EU-diplomat till Politico.

Förhandlingarna om migrationspakten har ytterligare försvårats av coronapandemin som omöjliggjort ministerförhandlingar på plats i Bryssel under hösten.

Medlemsländernas inrikesministrar skulle ha samlats nästa fredag, den 4 december, för att försöka enas om åtminstone delar av pakten. Nu har det mötet i stället flyttats till den 14 december.