Det är de tre liberala domarna samt konservativa John Roberts och Brett Kavanaugh som efter tisdagens session inte är benägna att köpa anmälarnas argument med hull och hår, rapporterar Reuters.

Därmed har en majoritet av den niohövdade domstolen avvisat eller uttryckt skepsis mot argumentet för att lägga ned Obamacare.

Jobb- och skattelag

Bakom aktuella stämningen mot sjukvårdsreformen ligger den republikanstyrda delstaten Texas och Trumpadministrationen.

Sjukförsäkringslagen har länge varit en nagel i ögat på Republikanerna i allmänhet och president Donald Trump i synnerhet. Redan i valrörelsen 2016 lovade Trump att riva upp lagen och ersätta den med något bättre – något som visade sig vara lättare sagt än gjort.

2017 fick Trumpstyret igenom en jobb- och skattelag som tog bort en av de mer kontroversiella delarna av Obamacare, den skrivning som säger att en amerikan i sin deklaration måste kunna påvisa att sjukförsäkring finns, annars hotar böter.

Slopa hela lagen?

Dessa böter eller avgifter eller skatter – kärt barn har många namn – togs därefter bort. Men det är ändå det individuella kravet på sjukförsäkring som ligger som grund för den aktuella stämningen mot Obamacare Och eftersom kravet är en så central del av lagen bör hela Obamacare slopas, resonerar de.

Obamacares försvarare har en helt annat inställning. De varnar för att tiotals miljoner människor riskerar att förlora sin sjukförsäkring om lagen rivs upp – mitt under pågående pandemi, skriver bland andra public service-kanalen NPR.

Argumenten hördes under tisdagen, men Högsta domstolens beslut väntas inte förrän i juni nästa år.

Obamacare har utmanats rättsligt tidigare och två gånger hamnat i Högsta domstolen. Då var dock sammansättningen där en annan. Under sin mandatperiod har Donald Trump tillsatt tre konservativa domare. Den senaste, nyligen insvurna Amy Coney Barrett, har tidigare kritiserat domstolen för att den upprätthållit Obamacare.

Får inte neka

Obamacares egentliga namn är "The Patient Protection and Affordable Care Act" (ACA). Den antogs av kongressen i mars 2010 efter en bitter politisk strid, ingen republikan röstade för lagen.

Obamacare är mycket komplex och har beskrivits som den mest omfattande välfärdsreformen i USA sedan 1960-talet. I den står bland annat att försäkringsbolag inte får neka sjukvårdsförsäkring åt personer som har en diagnos eller avsluta försäkringar när människor blir sjuka, att unga vuxna får omfattas av sina föräldrars försäkringar tills de fyller 26 år samt att de statliga försäkringarna för pensionärer (Medicare) och låginkomsttagare (Medicaid) ska utvidgas.