Storbritannien lämnade EU den 31 januari, nästan fyra år efter folkomröstningen som splittrade landet. Då inleddes en övergångsperiod under vilken i princip allt har varit som vanligt i relationerna mellan Storbritannien och de 27 länderna i EU vad gäller regler, förordningar och budgetbetalningar. Från och med årsskiftet kommer det dock att förändras, när brexit blir ett fullbordat faktum även i praktiken.
Men trots månader av samtal har parterna inte helt kunnat komma överens om hur samarbetet ska se ut när övergångsreglerna löper ut. Framförallt är det tre stora tvistefrågor som förhandlarna har stångats med.
1. Jämlika konkurrensvillkor
Den första stötestenen gäller åtgärder som ska säkerställa att företag kan bedriva affärer på rättvisa villkor. Det här är inga nyheter när det kommer till handelsavtal, men EU vill att britterna ska fortsätta att stå nära unionens regler när det gäller arbetares rättigheter, miljöregler och statligt stöd till företag. Storbritannien vidhåller dock att hela poängen med brexit var att bryta sig loss från den typen av gemensamma regler.
2. Regler för fiske
Den andra stötestenen gäller fisket. EU har krävt omfattande tillgång till Storbritanniens fiskevatten – vilket britterna tycker är att gapa efter för mycket. Brittiska förhandlare beskriver landets nya status som en oberoende kuststat där de egna båtarna kommer att prioriteras. Men kommer parterna inte överens om tillgången till fiskevattnen kommer Storbritannien inte heller få full tillgång till EU:s marknad för att sälja sin fisk där.
3. Var och hur tvister ska lösas
Den tredje stötestenen gäller hur framtida tvister ska hanteras. Det handlar bland annat om vilken roll Europeiska unionens domstol ska ha. EU vill ha befogenhet att ensidigt kunna införa tullar på brittisk export om Storbritannien inte följer Bryssels regelbok i händelse av policyförändringar. Men britterna ser hellre ett avtal där handelsvillkoren kan stöpas om vid betydande avvikelser från ursprungsavtalet.