Tre scenarier efter valdagen i USA

Presidentvalet brukar oftast följa en välbekant rutin med röstande i vallokaler och en segerviss kandidat framåt natten. Men i år är inget som det brukar i USA. Här är tre möjliga scenarier efter det att den sista rösten är lagd.

USA:s president Donald Trump håller valmöte i Tucson i Arizona den 19 oktober.

USA:s president Donald Trump håller valmöte i Tucson i Arizona den 19 oktober.

Foto: Ross D. Franklin/AP/TT

Utrikes2020-10-25 20:15

Resultatet står ofta mer eller mindre klart sent på valkvällen eller under natten och förloraren erkänner sig besegrad framåt morgonen. Men valet den 3 november 2020 lär inte bli som vanligt, bland annat på grund av coronapandemin.

Rekordmånga har förtidsröstat och de miljontals poströsterna kommer att ta lång tid att räkna. Det finns därför risk för att den sedvanliga spänningen under valnatten kommer att förvandlas till en utdragen process i dagar eller veckor.

1. Knapp eller tydlig seger för Joe Biden

De flesta mätningar spår seger för demokraten Joe Biden, både på nationell nivå men också när det gäller antalet elektorsröster som är de som i slutändan avgör valet. Men den oväntade utgången i valet 2016 – då Hillary Clinton fick flest röster nationellt men ändå förlorade på grund av elektorssystemet – gör analytiker försiktiga med att peka ut en segrare på förhand.

Att som Clinton vinna folkets röst men förlora elektorskollegiet hör inte till vanligheterna. Det har bara skett fem gånger på 58 presidentval.

För att bli vald krävs 270 elektorsröster, en siffra som Biden har möjlighet att nå redan under valnatten, beroende på hur snabbt rösträkningen går i de olika delstaterna.

– Biden behöver vinna med betydande marginal i de viktiga delstaterna och kanske några till, för att stå som tydlig segrare under valnatten, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

– Ett klart utslag i elektorskollegiet, alltså om Biden skulle få över 300 elektorsröster, skulle göra resultatet svårare att ifrågasätta. Men det finns ändå en risk för att president Donald Trump hävdar valfusk om han skulle förlora.

I nuläget har Biden ett försprång i tre viktiga delstater som Trump oväntat tog hem i förra valet: Michigan, Pennsylvania och Wisconsin. De väntas dock ta ganska lång tid på sig att räkna. Det betyder att om Biden inte vinner elektorstunga Florida, eller om det blir för jämnt för att snabbt kora vinnaren där, kan han sannolikt inte utropa seger på valnatten.

2. Knapp seger för Donald Trump

Mätningarna håller det än så länge inte för sannolikt – även om Donald Trump har knappat in den senaste tiden. Den republikanske presidenten har en chans att utropa sig som segrare på valnatten. Då kommer det dock med all sannolikhet att handla om en knapp vinst och ingen jordskredsseger.

Trump kan mycket väl ta hem segern i delstater som Florida, Arizona och Ohio. Men det kan dröja långt efter det att vallokalerna har stängt innan de kan rapportera ett resultat. Arizona och Florida brukar räkna snabbt men har varit med om jämna val där det har dröjt innan de kunnat meddela vem som vunnit. I Ohio kommer röster att räknas i upp till tio dagar efter valdagen.

Att Trumps siffror inte var högre i mätningarna inför valet 2016 menar vissa kan förklaras av "the shy Trump voters", det vill säga att hans anhängare inte ville erkänna sitt stöd när de fick frågan. Men i år är det nog inte ett lika utbrett fenomen, enligt Blanck.

– Det finns en stark lojalitet och mobilisering kring Trump. De som gillar honom gillar honom jättemycket, säger han.

– Många amerikaner har redan bestämt sig för vem de ska rösta på. Faran för Trump är att han har förlorat väljare som befann sig i mitten 2016, som tilltalades av hans kampanj och budskap och som verkligen inte ville rösta på Clinton.

3. Det är den 4 november – och ingen vet vem som har vunnit

Demokrater väntas poströsta i större utsträckning än republikaner, bland annat eftersom Trump har varnat för valfusk vid poströstandet. Och olika delstater hanterar förtidsrösterna på olika sätt. Reglerna skiljer sig när det gäller sortering, räkning och när en poströst måste ha inkommit till valnämnden för att vara giltig. Vissa kommer att börja med att räkna valdagsrösterna, vilket gör att det kan bli fördel Trump under valnatten för att senare svänga om till Biden när poströsterna läggs till resultatet.

– Det finns risk för att valresultatet kommer att dröja, säger Blanck.

– Vissa är oroliga för att kandidaterna ska utropa sig till segrare på valnatten innan alla röster är färdigräknade och så blir resultatet ett annat efter några dagar.

Biden har sagt att han kommer att acceptera utgången medan Trump har ifrågasatt valets legitimitet och antytt att han inte tänker erkänna en förlust. Det sår ett frö av osäkerhet och öppnar för ett kaotiskt läge med rättsliga efterspel, stämningar och anklagelser om bedrägeri i syfte att utmana ett omstritt resultat.

Den 14 december är deadline. Då träffas elektorerna för att formellt lägga sin röst. Finns det av någon anledning inget resultat då landar beslutet om vem som ska bli elektor på delstaten – men det är osannolikt att det kommer att gå så långt, enligt Blanck.

– Det är väldigt spekulativt. Men det bästa vore om det blir ett tydligt utslag på valnatten, det skulle minska de möjliga problem som annars kan uppstå.

Fakta: Avgörs av elektorer

USA:s presidentval avgörs av elektorer, de ombud som väljarna i de 50 delstaterna utser när de går och röstar på valdagen.

Totalt finns 538 elektorer, stöd av minst 270 krävs för att bli president.

Den kandidat som får flest röster i en delstat får alla elektorsröster där (bortsett från i Maine och i Nebraska där elektorerna fördelas proportionerligt efter resultatet). Det betyder att vinnaren inte nödvändigtvis får flest röster totalt i landet.

2016 fick Hillary Clinton 2,9 miljoner fler röster än Donald Trump, men Trump vann ändå valet.

En delstat har lika många elektorer som den har representanter i kongressen, ett antal som i sin tur avgörs av delstatens folkmängd. I presidentvalssammanhang har dessutom huvudstadsområdet DC tilldelats tre elektorer. Den största delstaten är Kalifornien med 55 elektorer, därefter följer Texas med 38 och New York med 29.

Störst bland de mycket jämna så kallade vågmästardelstater, där det pendlar mellan republikansk och demokratisk majoritet och där valet i realiteten avgörs, är i nuläget Florida, som liksom New York har 29 elektorer, samt Pennsylvania (20), Ohio (18) och North Carolina (15).

Elektorssystemets försvarare säger att det garanterar att mindre och glest bebodda delstater får inflytande. Kritiker menar att det är odemokratiskt eftersom den kandidat som får flest antal röster inte alltid vinner.

Källa: Real Clear Politics, Politico

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om