För SVT:s räkning har två av landets ledande experter på global hälsa kontrollerat och sammanställt den senaste FN-statistiken från bland annat Unicef och Unaids.

Under pandemiåret har länder i olika grad stängt ner samhällena för att minska smittspridningen och rädda liv. Medaljens baksida är ökad undernäring och minskad vård samt vaccinering som en följd av restriktionerna, visar hälsoexperternas genomgång.

Deras slutsats är att ungefär lika många har dött av restriktionerna som med virussjukdomen covid-19.

Ojämn fördelning

Dödligheten på grund av restriktionerna har främst drabbat unga invånare i den fattiga delen av världen. Det kan handla om barn som dött av undernäring efter olika sjukdomar eller unga vuxna som dött av tbc och hiv.

Statistikanalysen avslöjar en mycket olik fördelning mellan länderna av dödsfallens orsaker.

Nio av tio virusdöda hörde hemma i världens höginkomst- och högre medelinkomstländer. De flesta var över 60 år.

Avlidna på grund av restriktioner var främst unga i låginkomst- och lägre medelinkomstländer.

Klar överdödlighet

– De här dödsfallen i fattiga länder som vi ser, det är ju kvinnor som har dött i barnsäng, det är nyfödda som har dött på förlossningsdagen eller första månaden, det är barn som dött i lunginflammation, diarré och malaria för att de är undernärda eller inte blivit vaccinerade, säger Stefan Swartling Peterson, professor i global omställning för hälsa vid Karolinska institutet och medicinsk expert på Unicef, till SVT.

Enligt Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och hiv-forskare vid Karolinska institutet, syns en överdödlighet hos unga vuxna i fullt behandlingsbara och förebyggbara sjukdomar som tbc och hiv. Hon befarar att ett årtiondes hälsoutveckling kan ha gått förlorad på bara ett år.