Vilka är svårigheter att bedriva räddningsarbete på flera tusen meters djup? Frågan är om det ens går.

I Sverige finns en räddningsfarkost för dylika räddningsuppdrag i Östersjön – men då gäller det konventionella ubåtar. Försvarsmaktens ubåtsräddningsfarkost Urf dyker ner och evakuerar besättningar i nöd.

Då handlar det om räddningsuppdrag som opererar maximalt ner till på 500 meters djup, förklarar Första ubåtsflottiljens ubåtsräddningsofficer Joakim, som inte vill gå ut med sitt efternamn.

Tar stopp – för djupt

Internationella militära räddningsuppdrag av liknande karaktär kan gå ner till 600 meters djup. Sedan tar det stopp – av förklarliga skäl.

– Det har att göra med hur världen ser ut, kontinentalsockeln går ner till 600 meter. En vanlig ubåt klarar inte att gå djupare utan att implodera, säger han till TT.

Titanic ligger på nästan 4 000 meter. Djupet är en faktor, även om farkoster som klarar djupare uppdrag kan finnas inom offshoreindustrin. En annan faktor är tiden, understryker Joakim.

– Vid all räddning vid ubåt är det tidskritisk. Livsupphållande system ombord har en viss längd, säger han och förklarar:

– För konventionell ubåt av den typ vi har i Sverige finns utrustning för sju dygn.

Deadline tre dygn

En veckas nödförråd, samtidigt som försvaret har en deadline på tre dygn.

– Inom 72 timmar ska vi vara på plats och påbörja räddning.

För besättningen handlar det om tillgång på syre, samt att få bort koldioxid ur luften så att man kan andas. Men när det livsupphållande systemet väl är slut finns inte mycket mer att göra, konstaterar Joakim.

TT: Vad säger du om situationen på Titanicubåten?

– Det är väldigt speciellt. De har en stor utmaning framför sig – extrema djup och inte världens bästa väder på platsen.

– Och sedan att hitta resurser som kan ta sig till djupen. Och som kan ta sig fram dit i tid.