Australiens premiärminister Scott Morrison, kallad "Scomo" i ett hemland som är omåttligt förtjust i att sätta smeknamn på sina företrädare, erkände sig sent på valkvällen besegrad i det australiska valet. Hans Liberalerna, tillsammans med koalitionspartnern The Nationals, kan se fram emot en tid av sårslickande och självrannsakan.
Morrison kommer att ersättas på premiärministerposten av "Albo", Laborledaren Anthony Albanese, som går vinnande ur valet. Men om hans socialdemokratiska parti lyckas få egen majoritet och nå de 76 stolarna som krävs i det 151 ledamöter starka representanthuset återstår att se. Rekordmånga kandidater som inte tillhör de två huvudsakliga blocken ser nämligen ut att ta sig in i parlamentet.
Oberoende på frammarsch
Det rör sig om en våg av de så kallade tealoberoende, en grupp politiker – främst kvinnor – som har kampanjat med krav på klimatåtgärder och som har nått stora framgångar i storstäder.
– De här konservativa, oberoende kvinnorna är oroade över klimatförändringarna och kvinnofrågor och har lämnat Liberalerna, en del har varit medlemmar eller tidigare röstat på partiet, säger Kate Crowley, lektor i statsvetenskap vid University of Tasmania.
I Sydney ser Kylea Tink, Allegra Spender och Sophie Scamps ut att ta varsin stol från Liberalerna.
– Vi måste inse att Australien är en stor utsläppare, inte bara inom landet utan att vi också är en stor exportör. Att inget av de här större partierna har identifierat det som landets främsta problem har skapat utrymme för kandidater som mig själv, sade Tink till TT inför valet.
I Melbourne leder Monique Ryan och Zoe Daniel sina valdistrikt, medan Kate Chaney har ledningen i Perth, enligt ABC:s prognoser.
– Vi har länge sett en trend i Australien att väljare gått åt mindre partier och oberoende kandidater. Men vi har inte sett en sådan här revolution, där de tealobeorende rensat det Liberala partiet från sina egna fästen. Det är också väldigt intressant att det rör sig om professionella kvinnor, säger Crowley.
Framför allt är det kanske Ryans stol som överraskar. Hon ser nämligen ut att ta stolen från det liberala statsrådet Josh Frydenberg – som har pekats ut som en potentiell efterträdare till Morrison.
Framgångarna för de oberoende kan leda till att ledamöter tillhörande Labor och Koalitionen blir mindre villiga att följa partipiskan, tror Peter Christoff, lektor vid University of Melbourne.
– För de vet att om de inte står upp mot partiet i frågor som är viktiga för väljarna i deras valdistrikt, så riskerar de att ställas mot en oberoende kandidat och röstas ut, säger han.
Grön våg i Queensland
I delstaten Queensland ser det ut att vara en grön våg som har svept fram. Delstaten har aldrig tidigare skickat en ledamot tillhörande De gröna till underhuset, nu kan det miljöinriktade partiet komma att skicka tre. Antagligen kommer framgångarna som en reaktion på de senaste årens naturkatastrofer, och ett missnöje med hur den avgående regeringen har hanterat dem, säger Crowley.
– Det ser väldigt bra ut för De gröna.
Antagligen kan det komma att dröja ett par veckor innan det politiska läget klarnar. Först ska rösterna räknas och de ännu osäkra stolarna fördelas, innan det står klart om det blir en minoritetsregering. Labor kan tvingas samarbeta med de oberoende ledamöterna och De gröna på den så kallade tvärbänken i underhuset, mellan regeringssidan och de oppositionella. Antingen kan det ske i en formell övergripande uppgörelse, eller löpande i fråga per fråga.
– De har sagt att de inte ska göra någon formell uppgörelse, men om de vill vara en stabil regering behöver de få tillräckligt med oberoende ledamöter med sig, säger Crowley och fortsätter:
– Kommer Labor att vilja gå till parlamentet varje dag och förhandla för varje omröstning, det verkar inte vettigt.