En folkomröstning om konstitutionella ändringar i Belarus genomfördes på söndagen. Resultatet gör det möjligt för diktatorn Aleksandr Lukasjenko att förlänga sin tid på presidentposten.
Valkommissionens chef Igor Karpenk hävdar att över 65 procent röstade för grundlagsändringarna, rapporterar ryska nyhetsbyråer. Enligt Karpenko låg valdeltagandet på över 78 procent.
Lukasjenko, som styr Belarus med järnhand, utropade sig till segrare vid valet 2020 och hävdade då att han fått 80 procent av rösterna. Valet var enligt bedömare inte demokratiskt och präglades av valfusk samt trakasserier och våld mot oliktänkande.
Ryssland stärker greppet
Lukasjenko, som har suttit vid makten sedan 1994, utlovade folkomröstningen i kölvattnet av de massiva protesterna mot hans starkt omtvistade omval 2020. Sedan dess har den mäktiga grannen Ryssland mer och mer stärkt greppet om Belarus, som den senaste tiden har upplåtit sitt territorium och sina gränser mot Ukraina för de ryska invasionsstyrkorna.
Genom att ändra konstitutionen följer Lukasjenko i den ryske presidenten Vladimir Putins spår. 2020 genomfördes en omröstning om grundlagsändringar i Ryssland, som gjorde det möjligt för honom att sitta kvar vid makten till 2036.
EU varnar efter beskedet om att kärnvapen ska tillåtas i landet.
– Det betyder att Ryssland kommer att placera kärnvapen i Belarus och det är en väldigt farlig väg att gå, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell.
Tio år till möjliga
I Belarus återinförs nu även en gräns för hur många mandatperioder en president får tjänstgöra i Belarus – en gräns som Lukasjenko tidigare skrotat. Nu gäller maximalt två femårsperioder, men de skulle bara gälla nästa valda president. Lukasjenko skulle alltså kunna ställa upp för omval 2025 och sitta kvar vid makten i ytterligare tio år.
Ändringarna innebär också att expresidenter garanteras rättslig immunitet, och en utvald "all-belarusisk folkförsamling" som ska verka parallellt med parlamentet inrättas.